Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Ångturbinens olika konstruktionslinjer, deras företräden och olägenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
ÅNGTEKNIKEN.
La valturbinens område den »lilla turbinens». Den är en utmärkt hjälpturbin, idealisk
som belysningsturbin för anläggningar upp till 300 kW, o. s. v.
Redan de Laval insåg
nödvändigheten av att höja verkningsgraden och
införde i en försöksanläggning s. k.
hastighetsserier, vilka sedan upptogos av
den amerikanske ingenjören Curtis.
Figur 574 visar anordningen vid två
hastighetsserier. L utmärker
ledskenorna, genom vilka ångan inströmmar
på den första skovelraden SI. Ångan
expanderar helt eller delvis i dessa
ledskenor. Sedan ångan genomströmmat
skovlarna SI och där uträttat arbete,
inströmmar den i vändskovlarna V, i
vilka ångans riktning omböjes, så att
den efter utströmningen ur V kan inströmma i en andra skovelrad S2, som omvandlar
ångans roterande hastighetsenergi till arbete å skovlarna. Om ångan ej fullständigt
ut-expanderar i ledskenorna L, sker slutexpansionen vanligen i vändskoveln V eller den andra
skovelraden S2. Ångan arbetar i sistnämnda fall tydligen med en viss grad av reaktion.
Fördelen med denna dubbla skovelrad är den, att en relativt liten
periferihastighet kan tillvarataga hastighetsenergien vid hög ånghastighet lättare än om endast
en skovelrad användes. Under det
att vid en skovelrad ånghastigheten
från SI skulle avgå outnyttjad,
till-varatages åtminstone en del av dess
energi i den andra skovelraden S2.
Det är även tydligt att man vid
stegrat missförhållande mellan
ånghastighet och periferihastighet kan
höja verkningsgraden genom att
använda .tre och till och med fyra
dylika hastighetsserier.
Det visar sig emellertid, att
ovannämnda fördel hos
hastighets-serierna måste köpas med lägre
maximiverkningsgrad. Förlusterna
genom ångans upprepade omböjning
bliva nämligen avsevärda.
Resultatet av jämförande beräkningar visar,
att hastighetsserierna äro utmärkta
hjälpmedel att utvinna en hjälpligt
god verkningsgrad vid abnormt
för
hållande mellan ånghastighet och periferihastighet, men att någon hög verkningsgrad
knappast kan byggas på denna konstruktion. Figur 575 visar verkningsgradkurvor
för en skovelrad i jämförelse med två och tre skovelrader i serie. Kurvan 1 är
densamma som i figur 570. Kurvan 2 gäller två hastighetsserier och kurvan 3 tre hastig-
Fig. 575. Kurvor visande verkningsgraden för en
skovelrad i jämförelse med tvä. eller tre skovelrader i serie.
Fig. 574. Anordning vid två s. k. hastighetsserier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
