Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Olika ångturbintyper för stationära anläggningar - Marina ångturbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
ÅNGTEKNIKEN.
Stalturbinen bar vunnit en ganska betydande utbredning. Dess ångförbrukning
är, som förut nämnts, mycket gynnsam och betecknade vid dess framträdande ett
betydande försprång framför andra typer. Under senare år har detta försprång
emellertid delvis försvunnit.
Marina ångturbiner.
Fig. 652. Seriekoppling av ångturbiner enligt Parsons.
Parsons’ direktkopplade turbin. Vi hava tidigare omnämnt ångturbinens
införande som fartygsmotor och Parsons’ stora insats på detta område. Han började
använda ångturbinen på snabbgående krigsfartyg och detta av helt naturliga skäl.
Sammankopplandet av ångturbin och propelleraxel måste alltid innebära en
kompromiss, emedan ångturbinen fordrar högt varvantal och propelleraxeln ett väsentligt
lägre. Vid
snabbgående krigsfartyg
mildras denna
kompromiss något, dels
emedan
propeller-varvantalet här kan
väljas högre än vid
långsammare
gående fartyg, dels
emedan det här
vanligen gäller stora
effekter, varför
turbinens varvantal
utan alltför stor
viktökning kan
reduceras till en viss
gräns.
Trots ovannämnda relativt gynnsamma förutsättningar utföll dock kompromissen
till en början ganska dåligt. Ångförbrukningen blev nämligen hög. Att ångturbinen
det oaktat vann insteg i krigsmarinen, berodde på några gynnsamma egenskaper hos
turbinen, vilka saknades hos ångmaskinen. Genom att utbyta ångmaskineriet i t. ex.
en torpedjagare mot ångturbinmaskineri vanns nämligen en avsevärt större driftsäkerhet.
Ångturbinen arbetade utan vibrationer även vid högsta fart, ångmaskinen åter fordrade
en oavbruten tillsyn och pressades till sin yttersta gräns.
Genom sin kända seriekoppling lyckades Parsons att vid två- eller fleraxliga fartyg
höja ångekonomien utan väsentlig viktökning. Figur 652 visar denna koppling i princip.
Antag att det är fråga om ett fartyg med 3 propelleraxlar. I stället för att då utrusta
varje axel med sin fullständiga turbin, uppdelas expansionen i t. ex. 2 delar, och en
hög-trycksturbin anbringas på mellersta axeln och en lågtrycksturbin å vardera av de båda
ytteraxlarna. Hela ångmängden passerar således den mellersta turbinen och halva
ång-mängden vardera av ytterturbinerna. Genom denna konstruktion erhålles för samma
ångförbrukning mindre vikt än om 3 fullständiga turbiner skulle installerats.
Viktbesparingen blir ändå större om tryckfallet uppdelas i 3 delar och en hög trycksturbin
anbringas på en axel, en medeltrycksturbin på den andra axeln och en lågtrycksturbin
på den tredje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
