Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Marina ångturbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
ÅNGTEKNIKEN.
delen å kuggväxelhuset är avlyftad, så att kugghjulet och det ena drevet är synligt.
Det är 2 propelleraxlar, således 2 fullständiga turbiner och tillsammans 4 turbinhus.
Följande sammanställning lämnar några siffror för dessa maskiner.
Deplacement i ton................................................ 445
Axelhästkrafter vid full fart.................................... 13 000
> > kryssfart.....................................1000
Propellervarv/min. vid full fart................................... 480
» > kryssfart................................... 210
Axelhästkrafter vid full back.................................... 4 400
Propellervarv > » > 250
Ånga per axelhästkraft och timme vid full fart i kg
exkl. hjälpmaskiner.............................................. 5.13
inkl. > 5.79
D:o vid kryssfart
exkl. hjälpmaskiner.............................................. 6.67
inkl. > 11.38
Fartygets forcerade fart i knop.................................. 34.8
Fig. 668—669. Schematisk framställning av den
dubbla kuggväxeln.
Även andra svenska krigsfartyg hava utrustats med ångturbinmaskineri.
Pansarbåtarna Gustav V och Drottning Viktoria hava sålunda erhållit kuggväxlade turbiner
av tysk konstruktion och amerikanska kuggväxlar med »svävande balk».
Det senaste årtiondet har sett en ny kuggväxelkonstruktion arbeta sig fram,
nämligen den dubbla kuggväxeln. Figurerna 668—669 visa schematiskt dennas vanliga
anordning. Även nu användas
seriekopp-lade högtrycks- och lågtrycksturbiner, vilka
kopplas till var sitt drev. Dessa drev
driva tvenne mellanaxlar med hjul och
drev och dessa drev i sin tur det stora
kugghjulet å propelleraxeln.
Den dubbla kuggutväxlingen
möjliggjorde ett långt större
utväxlingsförhållande än den enkla växeln. Något hinder
att nu använda kuggväxel även å det
lång
sammaste lastfartyg kvarstod ej, och en mycket stark utveckling av
ångturbinmaskineri å fartyg följde även. Ångturbinen uppdelas vid den dubbla kuggväxeln vanligen,
men ej alltid, i högtrycks- och lågtrycksturbin.
Figurerna 670—673 visa en 4 200 axelhk AEG-turbin med dubbel kuggväxel.
Ångturbinen är i detta fall utförd i ett enda hus och placerad ovanför den tvärliggande
ytkondensorn. Varvantalet ned växlas från 3 000 till 80 varv pr minut.
Figur 674 visar en fotografi av en 2 100 axelhk de Lavalturbin med dubbel
kuggväxel. Varvantalet nedväxlas här från c:a 5 000 till 80 varv pr minut.
Förlusterna i kuggutväxlingen äro ganska små. Själva kuggfriktionsarbetet är
obetydligt och lagerförlusterna måttliga. Man kan uppskatta den totala
verkningsgraden av en enkelväxel vid full belastning till 96—97 % och av en dubbelväxel till
94—96 %. Växelns smörjning måste omsorgsfullt genomtänkas. Man anordnar vanligen
oljemunstycken på visst avstånd från varandra, och oljan inpressas genom dessa under
tryck, så att den bespolar hela kuggingreppslinjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
