Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kondensorer och kylverk - Olika slag av kondensorer - Kylverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONDENSORER OCH KYLVERK. KYLVERK.
575
Dessa kondensorer äro billiga i anskaffning, men förbruka ett relativt stort
pumparbete (för de två sista typerna) och uppnå ej samma höga vakuum som moderna
kondensorer av andra typer. De äro därför berättigade att komma till användning endast
i anläggningar med kort drifttid pr år.
Kylverk.
Förutsättningen för att en kondensoranläggning skall kunna arbeta tillfredsställande
är naturligtvis att kylvatten i tillräcklig mängd och av låg temperatur finnes att tillgå.
Ju mindre vattenmängden är och ju högre vattnets temperatur är, desto lägre blir
va-kuet i kondensorn och därmed även ångmotorns ekonomi.
Det kan emellertid visa sig nödvändigt att anlägga en ångkraftcentral inuti landet,
långt från sjö eller större vattendrag. Detta är fallet i länder med stora inland och
särskilt i sådana fall, då bränslelager bestämma ångcentralens läge. Man måste då
vidtaga sådana anstalter att kylvattnet kan cirkulera och således användas upprepade
gånger i kondensorn. Man kan naturligtvis ej utan vidare använda rundpumpning,
enär kylvattnets temperatur då måste successivt stiga och vakuet i kondensorn i
motsvarande grad sjunka och vid en viss kylvattenstemperatur helt försvinna.
Villkoret för en dylik cirkulation är därför att vattnet nedkyles efter varje gång det
uppvärmts i kondensorn.
Kylverkens uppgift är just att åstadkomma denna avkylning. Det sker på så
sätt att kylvattnet får nedstrila genom strömmande luft. Härigenom avdunstar en
ringa procent av vattnet, och värme bindes därigenom under samtidig avkylning av
vattnet. Dessutom uppvärmes luften, vilket i någon mån bidrager till avkylningen.
Graden av vattnets nedkylning betingas av flera faktorer, framför allt luftens
temperatur och torrhet. Ju kallare och torrare luften är, desto större är dess kylande
förmåga. Följande tabell 3 ger några siffror rörande den maximala ångmängd, som
kan upptagas av 1 kg fullt torr luft av olika temperaturer.
Tabell 3.
Lufttemperatur 0° 10° 20° 30° 40° 50° 60°
Ångans deltryck i kg/m2 . . . 60 120 240 430 750 1250 2 020
Luftens » » ... 10 273 10 213 10093 9 903 9 583 9 083 8 313
Kilogram ånga per 1 kg luft . 0.0036 0.0073 0.015 0.027 0.049 0.086 0.152
Från vattnet upptagen
värmemängd i ve per 1 kg luft . 2.2 4.4 8.9 15.9 28.3 49.4 86
Är luften fuktig minskas ovannämnda värden i motsvarande grad.
Antages som exempel att fullt torr luft av 10° stryker fram över nedstrilande
varmare vatten och att luften, sedan den upptagit så stor mängd fuktighet från vattnet
som möjligt, samtidigt uppvärmts till 40°. Luften har då enligt ovanstående tabell
upptagit 49 gram vattenånga pr kg och härigenom fråntagit det strömmande vattnet
28.3 ve pr kg luft. Luften har dessutom uppvärmts från 10 till 40°, vilket motsvarar
en från vattnet tagen värmemängd av 7.2 ve. Tillsammans således 35.5 ve. Om luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
