Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 ÅNGTEKNIKEN.
Andra slag av fasta bränslen än stenkol uppmätas på ungefär liknande sätt. Användes
flis antecknas vanligen volym i stället för vikt. Man har då före eller efter provet
undersökt vikten pr m3. Synnerligen viktigt är att bestämma flisens medelfuktighet. Prov
måste därför uttagas med ganska korta tidsmellanrum och uppsamlas för en senare
undersökning.
Oljebränsle är lätt att bestämma till mängd och värmevärde. Här föreligga inga
nämnvärda variationer.
Den avdunstade ångmangden kan bestämmas på två sätt, antingen genom att
uppmäta den till pannan inmatade vattenmängden eller genom att direkt mäta
den från pannan utströmmande ångmängden. Vi hava i ett tidigare kapitel beskrivit
olika mätningsmetoder. Man bör komma ihåg att ångpannetrycket avläses på
vanligt sätt med manometer, som vid noggranna prov är av kontrolltyp med dubbla
fjädrar och visare. Matarvattnets temperatur mätes före pannan (användes economiser
före och efter denna). Den överhettade ångans temperatur uppmätes likaså.
Ångpannans verkningsgrad kan med kännedom om ovannämnda mätningsresultat
lätt konstateras.
Ångturbinens ångförbrukning mätes på alldeles samma sätt som förut omnämnts,
d. v. s. antingen mätes kondensatet från ytkondensorn (om sådan användes) eller ångan
till ångturbinen. Generatorns verkningsgrad bestämmes enligt vanliga metoder och
kondensorpumparnas energiförbrukning likaså. Om dessa pumpar drivas av ångturbin
avgår ångan från denna antingen till en mindre förvärmare eller ock till huvudturbinens
lågtrycksdel. I båda fallen är det lätt att konstatera ångförbrukningen.
Man erhåller sällan fullständig överensstämmelse mellan avdunstad ångmängd och
av ångturbin med dess hjälpmaskiner förbrukad sådan. En mindre procent ånga
försvinner nämligen alltid genom läckning och utblåsning.
Förutom ovannämnda mätningar och avläsningar tagas även diverse temperaturer
och tryck. Ångtrycken antecknas sålunda vid turbinerna, såväl före som efter
reglerings-ventilen, trycket resp, vakuet i ångavloppet, ångtemperaturen vid turbinen, m. m.
Temperaturerna i avgaskanalen avläsas även vid ångpannorna. Användes economiser tages
gastemperaturen såväl före som efter denna. För att bestämma och reglera
luftöverskottet uttages gasprov. Procenten kolsyra bestämmes genom analys i s. k.
orsatappa-rat eller med kontinuerligt arbetande apparater.
Den dagliga driftkontrollen omfattar ej alltid samtliga ovannämnda mätningar.
Bränslemängden bestämmes sålunda ej dagligen, utan vanligen med endast större
tidsmellanrum. Matarvattenmängden avläses å vattenmätare, och ångpannetryck och
temperatur antecknas t. ex. varje halvtimme eller registreras automatiskt å särskilda
apparater. Ångturbingeneratorns belastning avläses likaledes med bestämda
mellanrum. På så sätt kan driftledningen ganska noga följa ångförbrukningen pr kWh och
genomsnittsbränsleförbrukningen pr kWh.
Exempel å olika ångkraftcentraler.
Det kan vara av intresse att beskriva några typiska ångkraftcentraler i olika länder.
Urvalet måste i viss mån göras ganska godtyckligt. Under det senaste årtiondet har
nämligen en stor mängd sådana anläggningar vuxit upp och många av mycket betydande
storlek.
De svenska ångkraftcentralerna av betydenhet äro lätt räknade. Av förut anförda
skäl begränsas nämligen ångkraftcentralerna i vårt land till spetsbelastnings- och
reserv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
