Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraftcentraler - Kraft- och värmecentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 ÅNGTEKNIKEN.
Co. Denna ångcentral är mycket betydande. Den innehåller 14 st. dubbla
Stirling-pannor om 2 300 m2 eldyta vardera och uppställda i tvenne parallella rader. I
ång-turbinrummet äro 8 st. ångturbingeneratorer installerade om max. 22 500 kW var.
Ångcentralens maximala effekt är således 180 000 kW.
De nyare amerikanska ångkraftcentralerna byggas i allmänhet för 100—200 000
kW effekt, med stora ångpanne- och ångturbinaggregat samt ofta med Taylor’s rost och
liknande över- och undermatningsroster, men mera sällan med kedjerost. Ångtrycken
äro i allmänhet ej extremt höga utan oftare under än över 20 kg. De arbeta i
allmänhet med betydligt gynnsammare belastningsfaktorer än som är vanligt i Europa.
Det är sålunda ej ovanligt att konstatera mer än 50 % belastningsfaktor.
Kraft- och värmecentraler.
Vi skola i det följande behandla ånganläggningar, vilkas uppgift varken är att
enbart alstra kraft eller enbart lämna värme utan att samtidigt fullgöra båda dessa
uppgifter. Man skulle ju kunna tänka sig denna uppgift fylld på det sättet, att en del
av ångpanneanläggningen användes till att generera ånga till kondenseringsturbiner
och en annan del till att lämna ånga till det ifrågavarande värmebehovet. Den lösningen
kan ju synas synnerligen enkel och var tidigare ej ovanlig. Det var således ej uteslutet
att i t. ex. en kemisk fabrik finna driften omhändertagen av en kondenseringsmaskin,
samtidigt som fabrikens behov av värme till kokning, uppvärmning m. m. lämnades av
direkt ångpanneånga, antingen dessa värmepannor arbetade med samma trycksom
pannorna till ångmaskinen eller med lägre tryck.
Ovannämnda sätt att lösa ånganläggningens dubbla uppgift är emellertid
synnerligen oekonomiskt. Rationellt löses frågan endast genom att först låta ångan
expandera och uträtta arbete i en ångmotor och sedan använda avloppsångan från denna till
uppvärmningsbehovet. Förutsättning för genomförandet av detta kombinerade
arbetssätt är att ångans expansion i ångmotorn ej utsträckes till högt vakuum, utan
av-brytes tidigare, så att avloppsångans mättningstemperatur blir tillräcklig för det
ifrågavarande värmebehovet.
Följande exempel belyser skillnaden i ekonomi mellan ovannämnda tvenne arbetssätt.
Vi förutsätta sålunda en kemisk fabrik, som till en början arbetar enligt det första
alternativet, d. v. s. med särskilda pannor för kraftbehovet och andra för värmebehovet.
Antag t. ex. följande siffror:
Kraftbehov 500 kW (kondenseringsturbin),
värmebehov 5 mill. ve/timme,
ångpannetryck 20 kg/cm2 abs.,
ångtemperatur 350°,
vakuum i kondensor 95 %,
ångförbrukning 6.0 kg/kWh, samt
ångpannornas verkningsgrad 75 %.
Bortses från rörledningsförluster erhållas följande värmeförbrukningar i bränsle.
Antages matarvattnets temperatur = 50° (gemensamt med matarvattnet till
värmepannorna) förbrukas för ångturbingeneratorn 700 ve för att alstra 1 kg ånga och
500 • 6.0 • 700
= 2.80 mill. ve i bränsle pr timme.
0.75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
