- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
606

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraft- och värmecentraler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606

ÅNGTEKNIKEN.

uppskatta att minst 60—70 % av det påkostade bränslevärmet omvandlas i arbete.
Användes stenkolsbränsle förbrukas pr kWh i regel 0.2—0.25 kg.

Vi hava tidigare diskuterat ångförhållandenas betydelse för kondenseringsturbinens
ekonomi. Högt ångtryck, hög ångtemperatur och högt vakuum böra användas för att
nå det maximalt möjliga. Vid mottrycksmotorerna ligger denna fråga helt olika till.
Här tillvaratages avloppsångans värmeinnehåll och värmeförbrukningen pr kWh är
fullständigt oberoende av ångtryck, ångtemperatur och mottryck. Även
mottrycksång-motorns s. k. termodynamiska verkningsgrad, d. v. s. dess förmåga att tillvarataga
det ideella arbetet, har intet inflytande på ovannämnda värmeförbrukning. Det enda,
som här har betydelse, är naturligtvis ångpannans verkningsgrad.

Man skulle av dessa, visserligen självklara, men dock betydelsefulla fakta kunna
draga den slutsatsen, att man har sin fulla frihet att vid mottrycksanläggningar välja
ovannämnda ångförhållanden efter behag. Så är dock ej fallet, utan det är tvärtom i
allmänhet viktigare vid en mottrycksanläggning att välja ångtryck, ångtemperatur
och mottryck med största urskiljning. Vid vissa anläggningar är detta visserligen ej
så nödvändigt. Om i en viss fabrik eller industriell anläggning en stor mängd
värmeånga förbrukas, under det att kraftbehovet i densamma samtidigt är relativt litet, då
fylles detta kraftbehov utan svårighet av en mottrycksångmaskin eller
mottrycksångtur-bin, som arbetar med hela värmeångmängden, även om admissionstrycket och
ångtem-peraturen skulle vara relativt låga. Vid andra anläggningar kan frågan däremot ligga
helt annorlunda. Värmebehovet kan nämligen vara så pass lågt och kraftbehovet så
pass stort, att det blir svårt och rent av omöjligt att med värmeångan kunna utveckla
tillräcklig effekt i mottrycksmotorn. Räcker då ej denna värmeånga, måste
tillskotts-energi tillföras, antingen genom att direkt ångpanneånga tillföres samma motor, som
då övergår till att bliva »avtappningsmotor», eller från vattenkraftcentral. Dylik
till-skottsenergi, vare sig i form av kondenseringskraft eller vattenkraft, ställer sig emellertid
under normala förhållanden avsevärt dyrare än mottryckskraften. Det är därför av
ekonomisk betydelse att reducera tillskottsbehovet så mycket som möjligt. Detta sker
genom att mottrycksångmotorn får arbeta under sådana förhållanden, att den lämnar
största möjliga effekt med den av värmebehovet bestämda ångmängden. Villkoren
härför äro dels att mottrycksmotorns termodynamiska verkningsgrad är så hög som
möjligt, dels att högsta ångtryck och ångtemperatur för admissionsångan och högsta
ångtryck för avloppsångan användes.

Några siffror må belysa denna sak. Antag till en början att en mottrycksångmotor
arbetar med följande ångförhållanden:

Värmebehov i avloppsångan = 3 mill. ve pr timme,

ångtryck i admissionsångan = 10.0 kg/cm2 abs.,
ångtemperatur i admissionsångan — 250°,
mottryck i ångavloppet = 3.0 kg/cm2 abs., samt
ångmotorns termodynamiska verkningsgrad = 0.70.

Det är då lätt att beräkna, att ångmotorn utvecklar 65 hk pr 1 000 kg ånga i
timmen och att dessa 1 000 kg ånga i ångmotorns avlopp innehålla 650 000 ve. För
värmebehovet (3.0 mill. ve/tim.) erfordras således 4 616 kg ånga pr timme och ångmotorn
utvecklar med denna ångmängd c:a 300 hk.

Visar det sig möjligt att sänka mottrycket till exempelvis 2.0 kg/cm2 abs. (i stället
för 3.0 kg) så utvecklar ångmotorn under i övrigt samma förhållanden som förut 83.5
hk pr 1 000 kg ånga i timmen. På grund av den djupare expansionen innehåller denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:42 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free