Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraft- och värmecentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 ÅNGTEKNIKEN.
Sulfitindustrien visar oss ett intressant fall av starkt växlande ångmängd.
Bas-ningen förbrukar enligt det föregående en betydande mängd ånga. Tiden för basningen
kan i viss mån väljas efter behag. Den kan tagas kort, om en stor ångmängd pr timme
kan lämnas av pannorna. Den måste väljas lång, om pannorna endast kunna avstå en
begränsad ångmängd pr timme. I båda fallen erfordras för basningen naturligtvis samma
totala ångmängd. Antag t. ex. att det är fråga om att basa en 200 m3 kokare.
Bas-ningsångmängden utgör för denna storlek c:a 6 000 kg ånga. Om ångpanneanläggningen
kan avvara 6 000 kg ånga under en timme, då kan basningen fullgöras på denna tid.
Detta är emellertid mera sällan fallet, varför basningstiden måste förlängas, och detta
mera, ju mindre pannanläggningen är och ju mera ånga, som erfordras på annat håll.
Kan däremot ångpanneanläggningen lämna 12 000 kg ånga pr timme för basningen,
då skulle denna basning kunna genomföras på 30 minuter. En kort basningstid har
betydelse för fabrikens produktionsmängd. Ju kortare denna tid är, desto kortare blir
kokets s. k. omloppstid, desto flera kok kunna genomföras pr år och desto större blir
fabrikens vinst.
Vid badhus, sjukhus och dylika inrättningar varierar värmeångförbrukningen
oupphörligt under dygnets olika timmar, liksom även under årets olika månader.
Värmeförbrukningen blir här, liksom för övrigt i nästan alla anläggningar, större under
vintern än under sommaren på grund av att uppvärmningen av skilda lokaler kommer till
under den kalla årstiden. Kraftförbrukningen är även störst under vintern, emedan
ljusbelastningen då växer kraftigt. Ehuru de årliga variationerna i kraft och värme
således tendera att gå åt samma håll, ligga kurvorna dock förskjutna i förhållande
till varandra. Kraftförbrukningens maximum inträffar under december månad, under
det att värmförbrukningens maximum kommer någon eller några månader senare.
I en ångcentral för kombinerad kraft- och värmeleverans får man av samma orsak,
som nyss antyddes, vara beredd på slitningar mellan kraft- och värmekurvorna under
såväl dygnets timmar som årets olika månader. Kraftkurvan under ett dygn förlöper,
särskilt under vintern, på sätt, som vi förut visat, med en mindre maximipunkt på
morgonen och en mycket mera utpräglad sådan på eftermiddagen. Dessa maximipunkter
härröra av ljusbelastningen och minska i betydelse i samma mån som
motorbelastningen ökar i förhållande till densamma. Värmeförbrukningskurvan under dygnet
(om det huvudsakligen är fråga om lokaluppvärmning) har vanligen sitt maximum
om morgnarna och sjunker under dagens lopp.
Figur 755 visar tvenne schematiska år^kurvor för kraft- och värmeförbrukningarna
vid en dylik kombinerad anläggning, i vilken kraftbelastningen till väsentlig grad
ut-göres av ljusbelastning. Kurvan 1 utmärker den dagliga kWhförbrukningens
variationer under året, och vi se hurusom dessa öka på hösten och nå sitt maximum under
december. Kurvan 2 utvisar värmeförbrukningen, som nå sitt maximum under
februari. Vi se även att vid en dylik anläggning kraftbehovet under hösten ligger
relativt över värmebehovet, under det att detta senare dominerar under våren. Under
hösten måste således, om hela kraftbehovet skall lämnas av ångmotorer, en del av dessa
arbeta med kondensering. Användas avtappningsångmotorer, så avtappas under denna
tid ej hela ångmängden, utan en del av denna expanderar vidare i avtappningsturbinens
kondenseringsdel. Under våren däremot erfordras relativt mera värmeånga än
kraftånga och en del ånga måste tagas direkt från ångpannorna till värmebehovet.
Det framgår av ovanstående att slitningar uppträda mellan kraft- och
värmekurvorna vid olika anläggningar, såväl när man studerar dygnsvariationerna som årstids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
