Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
VARMLUFTSMASKINEN.
»De två cylindrarnas kolvar äro förbundna av en balans H, vevstakar och
tvärstycken i likhet med en vanlig skeppsmaskin, och cylindrarna äro utrustade med slider
nästan av vanlig konstruktion, påverkade av lämplig hävstång och drivna av en
ex-center, fäst på vevaxeln I.
i>J är ett av en serie rör, vilka äro inneslutna i en ugn K och påverkade av en eld
L; förbränningen upprätthålles av vanligt drag som fås att cirkulera runt generatorn
och avgå vid M i en skorsten. Rören J i ugnen ansluta alla med ena änden till huven
D, och med andra änden till röret N, vilket kommunicerar med slidskåpet 0 på
ar-betscylindern. P är ett eller flera rör, bildande en kommunikation mellan huvuddelen
av regeneratorn och den kalla cylindern; dessa hava även invändigt ett antal
metallplattor, anordnade på samma sätt som i de längsgående tuberna G i regeneratorn; och
de äro utsatta för något kylande medium, såsom antingen en luftström eller kallt vatten.
»Innan vi beskriva maskinens verkningssätt, låtom oss antaga att ugnen med rören
och arbetscylindern hava blivit uppvärmda, och likaså att regeneratorn med sina
tuber bragts till samma temperatur vid ugnen, men att denna småningom avtager, så
att densamma vid motsatta änden har en temperatur, lika med den omgivande
atmosfärens.
»Vid betraktande av slidernas läge å illustrationen blir det tydligt, att om luft
pumpas in i regeneratorns huvar, till dess ett visst tryck uppnåtts, kommer denna att
å ena sidan finna sin väg genom rören i ugnen etc. in i övre delen av den varma cylindern,
å andra sidan genom röret Q in i övre delen av den kalla cylindern; men då den varma
cylindern är större (säg dubbelt så stor) än den kalla cylindern följer naturligtvis att
kraften på kolven / är större än kraften på kolven g, och den senare kommer sålunda
att stiga under det att den förra går ned. Sålunda uppstår rörelse, och genom att
förskjuta läget på sliderna, då kolvarna hava fullbordat sina slag, uppehälles rörelsen utan
vidare laddning.
»Maskinens verkningssätt och värmets överförande förstås av den bifogade bilden
av maskinen. Om kolven f antages vara på nedgång, synes det, att den varma luften
från den undre delen av den varma cylindern ingår genom den nedre sliden genom röret
n, in i huvuddelen av regeneratorn, och kolven g, som är på uppåtgående, tager luften
från generatorns huvuddel genom kylaren P, eller röret p, genom den lägre sliden,
samtidigt som luften över kolven g tvingas genom röret Q, huven E, tuberna C, huven D,
rören J, inloppsröret N, och slidskåpet O, in i överdelen av den varma cylindern. Sålunda
bringas de båda cylindrarna att mata varandra; men den varma luften, som inkommer i
regeneratorn från röret n, kommer, genom de egendomliga anordningarna av
skiljeväggarna b, under en mycket lång väg, och genom att få sina beståndsdelar ständigt
blandade, att lätt giva sitt värme till rören C, innan den ingår i kylaren P. Den
kalla luften, som kommer in i tuberna C, från huven E, kommer sålunda att under sin
passage få sina beståndsdelar kraftigt blandade genom metallskivorna och sålunda att
lätt upptaga värme som avgivits till tuberna av den motsatta strömmen och blir
följaktligen upphettad innan den kommer in i huven D.
»Då sålunda värmeöverföringen blivit förklarad, behöver det knappast framhållas
att ugnens ändamål är, förutom att från början uppvärma apparaten, att återställa
det värme, som ovillkorligen förloras genom utstrålning och under överföringsprocessen.
Och ändamålet med kylaren är att avlägsna det värme från det cirkulerande mediet,
som ej har upptagits av regeneratorn, så att drivmediet kan ingå i den kalla cylindern
vid lägsta möjliga temperatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
