Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - De första användbara gasmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. GASMOTORER.
661
Fig. 817. Lenoirmaskin på Technisches Museum i Wien.
ställd maskin. Vi se en i sina stora drag helt vanlig, dubbelverkande kolvmaskin, vars
cylinder dock är kyld med vatten och vilken är utrustad med två slider, en för tillopp
och en för avlopp. Tänka vi oss maskinen i gång, insuges under första delen av ett
kolvslag en blandning av gas och luft. Insugningskanalerna stängas av sliden då c:a 0.4
av slaget är tillryggalagt, varpå
blandningen omedelbart
antändes och för brinner. De
förbrända gaserna av högt tryck
expandera därefter under de
återstående 0.6 å 0.5 av slaget
under avgivande av arbete.
Samtidigt försiggår på kolvens
andra sida utblåsning genom
avloppssliden. Styrningen är
följande. I slidlocket c, fig. 814,
sitta två kranar dd, vilka reglera
den till de två slitsarna nn
strömmande gasen. Dessa två
slitsar komma växelvis i
förbindelse med slidkanalen i fig. 815.
Därifrån strömmar gasen genom en uppåtriktad kanal k i sliden h till en över sliden
anbragt blandningshuv l. Denna står å ena sidan i fri förbindelse med yttre luften och
å andra sidan genom ett antal fina hål i förbindelse med fördelningssliden. Står nu
denna, genom sitt tillfälliga läge, i förbindelse med den ena eller andra cylinderkanalen
eller b2 så strömmar gas från kanalen k och luft från maskinrummet in i
blandnings-huven, blandar sig där, samt strömmar vidare genom hålen m, sliden och
cylinderkanalen in i cylindern. Antändningen av gasluftblandningen åstadkommes med en
elektrisk gnista, vilken alstras med hjälp av ett batteri bestående av två
Bunsen-element samt en Ruhmkorffs
rulle med hammare samt en av
tvärstycket styrd
kontaktanordning, vilken sluter strömkretsen
i det ögonblick då gnista skall
bildas. Ett indikatordiagram från
maskinen återgives i fig. 818.
Maskinen upptogs till
fabrikation av Marinoni och
Le-fevre i Paris, Reading Iron
Works Ltd i England m. fl.
samt på försök av G. Kuhn i
Stuttgart, Tyskland, men denna
sista fabrik uppgav tillverkningen
efter en försöksmaskins
färdig
ställande och avprovning, emedan resultaten ej syntes tillfredsställande. Trots de
brister maskinen hade, varom mera nedan, erhöll densamma dock ganska stor
användning. Redan 1865 lära omkring 300 maskiner hava funnits i trakten kring
Paris och den engelska licensfabriken har tillverkat ett ICO-tal maskiner. Maskinens
Fig. 818. Indikatordiagram från en Lenoirmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
