Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Tvåtakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄVANDEN UNDER 1880—1890-TALEN. TVÅTAKTEN.
697
processerna kommo dubbelt så ofta. Det förra resonemanget är emellertid ej fullt riktigt;
med halva cylindervolymen vid tvåtakt erhålles aldrig samma effekt som vid fyrtakt.
Den blir mindre och minskningens storlek blir beroende av maskinens större eller mindre
konstruktiva fulländning. Därtill kommer
att tillverkningen av en tvåcylindrig
maskin, trots en eventuell viktbesparing, ej
alltid blir billigare än en encylindrig.
Annu i dag står en viss strid om dessa
frågor, emedan kvantiteternas storlek
variera med det konstruktiva utförandet.
Den jämna gången slutligen är enbart
en viktfråga hos svänghjulet, och som
detta består av huvudsakligen gjutgods
är denna materialvikt billig och knappast
avgörande, även om svänghjulet för en
fyrtaktmotor alltid måste bliva av
betydande tyngd.
På basen av det ovan angivna
resonemanget trädde emellertid Clerks
motor in i konkurrensen. Maskinens
konstruktion var i korthet följande: En
med vatten kyld arbetscylinder A, den
schematiska skissen fig. 872, är med ett rör B förbunden med en pumpcylinder C, av
Clerk benämnd »displacer». I röret B finnes en anordning D, här ritad såsom en ventil,
för insugning av gas och luft i pumpen, samt en ventil E för gasluftblandningens
överförande till arbetscylindern A. Arbetscylindern är vidare försedd med ett galleri F, så.
placerat att detta frilägges av kolven G i cylindern då denna når slutet av sitt slag.
Härigenom kunna förbränningsgaserna i cylindern överströmma till den cylindern
omgivande kanalen H och från denna till
avloppsledningen J. Kolven G är på vanligt
sätt förbunden med vevaxelns vevtapp.
Kolven K i pumpcylindern är förbunden med
en annan tapp på vevaxeln, vilken går 90°
före arbetskolvens tapp. Tänka vi oss nu
maskinen vara i gång, så insuges i
pumpcylindern en gasluftblandning under dess
sugslag och sedan kolven vänt börjar denna
blandning att komprimeras, varvid dock
kompressionstrycket ej hinner stiga till mer
än c:a 0.2 atm. övertryck, förrän
arbets-kolven kommit så långt ut ur sin cylinder
att gaserna i densamma börja strömma ut
genom galleriet. När atmosfärtryck blivit rådande i arbetscylindern börja gaserna
i pumpen överströmma till den förra genom ventilen E. Därvid stiger ej trycket mera
i pumpen trots att dess kolv rör sig in i cylindern. Samtidigt rör sig arbetskolven till
slutet av sitt slag och åter till dess galleriet stängts av kolven. Därefter börjar en
kompression i arbetscylindern och sålunda även i pumpcylindern och överströmningen
upp
Fig. 875. Clerks tvåtaktmaskin.
Fig. 873. Arbetsdiagram från Clerks
tvåtaktmaskin.
Fig. 874. Pumpdiagram från Clerks
tvåtaktmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
