Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Tvåtakten - Sextakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÄVANDEN UNDER 1880—1890-TALEN. SEXTAKTEN.
699
hks 0.68 m3 lysgas pr eff. hk och timme, eller föga högre än vid Ottos fyrtaktmotor.
Maskinen kan i sina stora drag alltjämt anses vara förebilden för de i våra dagar
använda tvåtaktmotorerna, vid vilka dock åtskilliga försiktighetsmått och finesser måst
vidtagas, innan deras funktionerande blivit tillfredsställande. Clerk, vilken var en duktig
och kunnig ingenjör, tyckes emellertid vid denna tid ej hava kunnat bemästra de
uppträdande svårigheterna, ty omkring 1881 synes maskinen åter försvinna från marknaden.
Förändrade engelska tvåtaktmotorer för lysgasdrift hava emellertid uppbyggts på Clerks
ursprungliga maskin.
I Tyskland sökte Benz förverkliga tvåtaktmaskinen. Vid denna fanns en
arbets-cylinder, vars annars öppna ände var tillsluten av ett lock, genom vilket kolvstången
passerade. Denna ände av cylindern tjänade såsom luftpump. Vid sidan av
arbets-cylindern var anbragt en gaspump. Avloppsgaserna från arbetscylindern utströmmade
genom en avloppsventil och de olika gasströmmarna voro så riktade att en möj hgast
god utspolning av cylindern skulle erhållas. Luft och gas inströmmade emellertid ej
blandade med varandra, utan var för sig. Genom lämpliga styranordningar kunde då
ordnas så att först luft inströmmade i cylindern och bortdrev avloppsprodukterna;
först därefter inströmmade gasen. Denna maskin, som utsläpptes 1883, var sålunda
produkten av strävanden att söka frånkomma de vid Clerks maskin förefintliga felen.
Under alla förhållanden hade konstruktören för sig klargjort möjligheten av sådana
fels uppträdande och därför sökt förebygga dem. Ty som vi finna kunde vid denna
maskin ej antändning av den nya blandningen av de heta avloppsgaserna inträda och
ej heller gas gå förlorad genom avloppet. Dock kvarblevo även vid denna maskin
betydande mängder avloppsprodukter, varför cylindern blev dåligt utnyttjad och
blandningen av gas och luft blev ofullständig. En fyra hästkrafters maskin visade vid
5.6 eff. hk en förbrukning av O.7O7 m3 lysgas pr eff. hk och tim. samt vid 2.7 hk en
förbrukning av 1.209 m3. En fotografisk bild av denna maskin, bevarad i
Gasmotoren-fabrik Deutz’ museum, återgives i fig. 876. Maskinen tillverkades intill början av
1890-talet, men då 1886 Ottos patent till större delen förklarades ogiltiga började även Benz
tillverka fyrtaktmotorer.
Den moderna utvecklingen av tvåtaktmotorn kommer senare att behandlas.
Sextakten.
På 1880-talet började framträda även sextaktmaskiner, konstruerade av
engelsmannen Rollason och tillverkade av Beck, därför ofta kända under namnet Rollason-Beck.
Det är måhända ej otroligt att erfarenheterna vid tvåtaktmotorerna, varest de
kvarvarande avloppsgaserna förorsakade olägenheter, givit impulsen till denna konstruktion.
Men även i fyrtaktmotorerna voro de kvarvarande avloppsgaserna ej uteslutande
angenäma på grund av de stora kompressionsrum med stor avgasmängd av hög temperatur
som där förefunnos. En kall och från avgasprodukter ren blandning har därför synts
önskvärd. En dylik kunde komprimeras högre och skulle även framför allt medföra en
större effekt pr cylindervolym. Men man trodde även att en vida bättre
bränsleförbrukning skulle kunna uppnås. Med sextaktmotorn blev det förra emellertid ej fallet
emedan fördelen köptes med ett varv hos motorn, motsvarande en förstoring av motorn
med 50 %. Såsom av namnet redan framgår hade nämligen denna motor för en
arbetsperiod sex olika förlopp. Dessa voro följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
