Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till masugnsgas- och koksugnsgasmotor - Gasmotorns första anpassande för stora effektbelopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
FÖRBRÄN NINGSMOTORN.
bar gas och tjära bortgå från stenkolen. Dessa koksugnsanläggningar äro numera
utrustade med s. k. biproduktutvinning och framställa förutom koks även sten kolst j ära,
vilken användes såsom råvara inom den kemisk-tekniska industrien, ammoniumsulfat,
bensol, naftalin m. m. samt brännbar gas, vilken till sin sammansättning liknar
lys-gasen, men-vars värmevärde är c:a 3 500 v.e. pr kubikmeter. Även denna gas användes
för diverse ändamål, bl. a. för eldning under ångpannor. Dess utnyttjande i gasmotorer
gav emellertid en vida större nyttig mekanisk energimängd, varför med masugnsgasens
användning för motordrift även följde problemet om koksugnsgasens för samma ändamål.
Gasmotorns första anpassande för stora effektbelopp.
Den försöksmaskin på 200 hk i en cylinder som utfördes av Cockerill saknar ej
sitt intresse, emedan man sökte tillämpa ett från ångmaskintekniken välkänt
konstruk-tionssätt. Vid förbränningsmotorer hade det nästan alltid varit regel att utföra ramen
med två vevaxellager och vevtappen mellan dem. Blott i fig. 891 hava vi sett, att ehuru
ramen hade två lager dessa voro förlagda vid maskinens ena sida och vevtappen sålunda
fästad blott å en vevsläng; ett modifierat bajonettstativ. För att göra den stora maskin
det nu var fråga om mera åtkomlig användes den från ångmaskinerna bekanta
bajonettramen med blott ett axellager, fig. 948. Ett fristående ytterlager på andra sidan
svänghjulet monterades direkt å fundamentet. Denna maskin gick till en tid bra, men
i följd av de väldiga krafter som verkade på kolven inträdde, trots den omsorgsfullaste
inriktning och fastspänning på fundamentet, en förböjning av hela bajonetten med
åtföljande varmgång i lagren. Denna erfarenhet blev avgörande för den vidare
utbildningen av de stora gasmotorerna i Europa.
Cockerill upptog nu utkonstruerandet och tillverkning av en encylindrig 600 hk
maskin. Denna torde hava varit färdig och uppställd vid en av firmans masugnar i
Seraing redan i slutet av 1898 eller början av 1899, men ej omtalats förr än
barnsjukdomarna övervunnits. Men då var även denna fabrik, i början av år 1900, färdig att
tillverka sådana maskiner i stor skala och sålde även ett stort antal av dem.
Maskinen, fig. 949, var av väldiga dimensioner. Dess cylinderdiameter var 1 300
mm, slaglängd 1 400 mm och den gjorde 80 varv pr min. Maskinens höjd över golvet
var 4 m, dess bredd 6 m, dess längd 11 m och dess vikt 127 ton. En föreställning om
de krafter som verkade i denna maskin erhålles därav, att för varje förbränning, d. v. s.
40 ggr i minuten, uppstod på kolven ett gastryck av 300 000 kg. Maskinens
byggnadssätt är rätt egendomligt. Ramen utgjordes av två lagerbockar gjutna var för sig och
monterade på en gemensam bottenplåt. Upptill sammanhöllos lagerbockarna av ett
smidesjärnsstag. Med fyra smidesjärnsstag var cylindern fästad vid lagerbockarna. Än mer
förvånande är att denna väldiga maskin reglerades med frislag. Fig. 950 och 951 visa
maskinen i längd- och tvärgenomskärning. Ventilerna äro förlagda under cylinder
huvudet, avloppsventilen i A och inloppsventilen i B. I grenröret före inloppsventilen
äro förlagda dels luft- dels gasventil. Den senare förblir sluten då hastigheten
överskrider ett visst maximum. Den i fig. 951 visade maskinen är av något senare datum
än den i fig. 949 och ramverket vida mera stabilt utfört. Vi se även att maskinen har
en genom cylinderbottnen utgående kolvstång. Denna var direkt kopplad till kolven
i en biåsmaskin, som drevs av gasmotorn. För sådan drift lämpade sig maskinen väl
med sin långsamma gång och ofullkomliga reglering, över huvud taget visar maskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
