Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till masugnsgas- och koksugnsgasmotor - Stora gasmaskiner i vertikalanordning - Gasrening - Masugnsgas- och koksugnsgasmotoranläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Vi vilja ej ingå på dess beskrivning utan påpeka blott att anordningen i fig. 988
och 989 ej är fullt riktigt återgiven.
Gasrening.
Redan tidigare är omnämnt att de första försöken med användning av
masugns-gas gå vo otillfredsställande resultat, bl. a. därför att de fasta partiklar som medföljde
gasen från masugnen förorsakade olägenheter. Rörledningar och ventiler försmutsades
och maskinens cylinder och kolv blevo utslitna på kort tid. Med masugnsgasen följer
fyra till tolv gram stoft pr kubikmeter gas. Erfarenheten har visat att ej mer än tre
hundradels gram får finnas, om olägenheter ej skola uppstå. Gasen måste därför
underkastas en omsorgsfull rening. Härför anordnas för de väldiga gasmassorna stora
tvätt-ningsanordningar. Gasen får strömma upp genom höga plåttorn, fyllda med träribbor,
över vilka vatten silar, eller ock får den tvättas med vatten i roterande tvättanordningar,
varav en mångfald konstruktioner sett dagen. Den enklaste och numera mest använda
är helt enkelt en fläkt eller vanligen två efter varandra anordnade fläktar i vilka insprutas
vatten. Gasen kommer då att piskas tillsammans med detta vatten och stoftet att
absorberas av vattnet och bortrinna med detta. Från reningsapparaterna föres gasen
till maskinerna. Att här mera ingående behandla reningsapparaternas konstruktion
torde utrymmet ej tillåta.
Masugnsgas- och koksugnsgasmotoranläggningar.
Hur ofantligt snabbt utvecklingen av de stora gasmaskinerna fortgick framgår
därav att ehuru de första lyckade försöken utfördes först 1895 och de första
dubbeltverkande maskinerna uppställdes först 1900, funnos 1908 i hela världen uppställda
1 040 000 hk maskiner med en effekt av över 1 000 hk pr cylinder. Dessa fördelade sig
på följande sätt. I Tyskland funnos byggda 411 maskiner om sammanlagt 613 000 hk,
varav 301 dubbeltverkande fyrtaktmaskiner och 102 dubbeltverkande tvåtaktmaskiner.
I Österrike voro byggda 10 dubbeltverkande maskiner om 14 000 hk. Belgien hade
utfört 31 dubbeltverkande och 2 enkeltverkande maskiner om tillsammans 42 000 hk
och Frankrike 8 plus 1 st. om tillsammans 17 000 hk. I England hade utförts 11
maskiner om 12 000 hk, varav 8 dubbeltverkande, och i Amerika 154 maskiner om
tillsammans 337 000 hk, varav 128 dubbeltverkande fyrtaktmaskiner och 26
dubbeltverkande tvåtaktmaskiner. Härav framgår otvetydigt vilken värdefull motor
gasmaskinen är för storindustrien, speciellt för järnindustrien, ävensom att stora gasmaskiner
i och för sig äro föremål för en verklig storindustri.
På många platser producerade järnverken av den förut föga värdefulla
masugnsgasen elektrisk energi i kvantiteter vida överstigande eget behov. Denna distribuerades
till omgivningen och användes för drift av andra industrier samt för spårvägsdrift,
belysning och hushållsändamål i kringliggande städer.
En del av en stor masugnsgasmotorcentral vid Rheinische Stahlwerke vid
Ruhr-ort återgives i fig. 991. De tre maskinerna äro vardera på 3 200 hk och driva
bessemer-blåsmaskiner, vilka vardera pr ininut komprimera 1 400 m3 luft till 1 å 1.4 atm.
övertryck. Masugnsgasens värmevärde är c:a 900 v.e. pr m3. Fotografi av centralen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
