Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Försök att driva fartyg med gasmotorer - Bensinmotorns utveckling till automobil- och båtmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
litlig manöverförmåga. Vid manöver måste emellertid maskinen då och då stannas
för att åter sättas i gång, antingen fram eller back. Därvid störes fortfarighetstillståndet
i gasgeneratorn så allvarligt, att den gas, som vid maskinens igångsättning erhålles,
till sin sammansättning avviker så väsentligt från den normala, att maskinen ej med
säkerhet går i gång, och ofta kan gasen förändras så betydligt att densamma över huvud
taget ej är brännbar. Många försök hava gjorts med fartygsmaskiner och olika sätt
hava anlitats för att övervinna den nämnda olägenheten. Några tillfredsställande
resultat hava emellertid ej uppnåtts och problemet är för närvarande, åtminstone t. v.,
övergivet. Helt annat är förhållandet med oljemotorerna, till vilka vi senare komma.
BENSINMOTORNS UTVECKLING TILL AUTOMOBIL- OCH
BÅTMOTOR.
Automobilens och motorvagnens historia sträcker sig vida längre tillbaka i tiden
än förbränningsmotorns. Redan 1700-talets stora uppfinnare på ångmaskinområdet i
England, såsom James Watt, Murdock m. fl., sysselsatte sig med ångvagnsproblemet
och på 1830-talet hade i nämnda land ångvagnen nått en rätt hög utveckling och
regelbunden trafik upprätthölls på många håll med dylika vagnar. Järnvägsbolagen sågo
Fig. 996. Österrikaren Markus’ försök av 1875 att driva en vagn med förbränningsmotor.
emellertid i ångvagnarna en farlig konkurrent och använde alla medel för att motarbeta
dem och då 1834 ett par olyckor med ångvagnar inträffade, lyckades man få till stånd
en lag för »trafik» med dylika vagnar, vilken bland annat bestämde först och främst
att en motordriven vagn ej fick gå med större hastighet än 4 km pr tim., d. v. s.
långsammare än en fotgängare, och vidare att 100 m framför varje vagn skulle gå en person
med en röd flagga, tillropande den trafikerande allmänheten att uppmärksamma den
stora farlighet, som närmade sig i skepnad av en ångvagn. Denna underliga, för att ej
säga dårhusmässiga lag upphävdes först 1895 och torde hava varit orsaken till att
auto-mobiltekniken utvecklade sig senare i England än i andra länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
