- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
783

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Bensinmotorns utveckling till flygmotor - Flygmotortyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BENSINMOTORNS UTVECKLING TILL FLYGMOTOR. FLYGMOTORTYPER.

783

alla flygmotorer kan därför sättas lättast möjliga maskineri vid största möjliga
maskineffekt eller för en viss effekt användandet av minsta möjliga materialvikt. Med ett
maskineri som fyller dessa fordringar är nämligen flygning möjlig.

Materialvikten sammansättes väsentligen av tre faktorer, maskineriets vikt samt
bränsle- och smörjoljevikt för en viss drifttid. Det är sålunda ej blott nödvändigt
att maskinen är lätt, densamma måste även hava hög verkningsgrad, vilket förutsätter
en förstklassig konstruktion. Den måste även kräva liten smörjoljetillförsel, vilket
fordrar ej blott utmärkt konstruktion utan även det omsorgsfullaste utförande.

Nästa fordran är driftsäkerhet, ty med ett maskineri som förutom föregående
även fyller denna fordran är en säker flygning möjlig. Driftsäkerheten är beroende
av flera faktorer. Först och främst måste materialierna vara felfria och
dimensioneringen av maskinens olika delar utförd med noggrann hänsyn till de åverkande krafterna.
Vidare fordras omsorgsfull tillverkning och ofelbart funktionerande av maskineriets alla
delar. Dessutom måste maskineriet inom vissa gränser arbeta oberoende av de lägen det
kan komma att intaga i förhållande till tyngdkraftens riktning. Det måste slutligen
arbeta tillfredsställande oberoende av den höjd det kan komma att intaga över
jordytan och den temperatur vid vilken det kan komma att arbeta. Ej heller få några fria
krafter, vilka kunna inverka menligt på luftskeppet eller flygmaskinen, förefinnas;
maskinen måste vara väl, helst fullständigt balanserad.

Den tredje fordran man har att uppställa, men vilken sällan uppfylles, är
hållbarheten. Hållbarheten är beroende av materialets ofelbarhet, konstruktionens riktighet
och felfria tillverkning. Men inom en viss viktgräns kan blott en begränsad hållbarhet
uppnås. Denna definieras nämligen med en garanterad maximal drifttid. Det finnes
maskiner vilkas livslängd blott garanteras till 300 drifttimmar. För andra garanteras
kanske 1 000 tim. Den senare maskinen är i allmänhet tyngre pr hästkraft än den förra.

För flygskeppsmotorn tillkommer ännu en speciell fordran, nämligen att motorn
ej får medföra någon eldfara i händelse gas utströmmar ur ballongen.

Flygmotorer hava konstruerats av de mest skilda slag och i de mest olika former.
Ej blott alla möjliga anordningar hava prövats, även de mest fantastiska förslag hava
sett dagen och det har aldrig felats män, vilka med livet såsom insats varit färdiga att
försöka dessa maskiner för att konstatera deras duglighet — eller oduglighet. Utvecklingen
inom flygmotortekniken har emellertid gått med en sådan hastighet och hela tekniken
är så ung att någon direkt historik ej kan framläggas. Historiken har visserligen i detalj
-utbildningen mycket av intresse att bjuda på. Vid en allmän översikt som denna torde
man få nöja sig med att framhålla att maskinenheterna från omkring 30 hk ökat upp
till 300 och t. o. m. 1 000 hk pr maskin. Vi få i stället nöja oss med en överblick av de
olika utföringsformerna.

F L Y G M O T O R T Y PER.

Redan är nämnt att flygmotorerna framsprungit ur automobilmotorerna och att
den väsentliga skillnaden var deras högre effekt och lägre vikt. Den effekt en
flygmotor behövde utveckla var dock till en början ej heller större än den som krävdes av
en normal automobilmotor. Det är då ganska naturligt att de första flygmotorerna voro
ganska lika automobilmotorer, blott med den skillnad att alla dess delar voro möjligast
lätta och alla delar som kunde undvaras voro avlägsnade. I fig. 1037 återgives den motor
som användes i det första aeroplan som kommit till bruk i Sverige, friherre C. Ceder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free