Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Bensinmotorns utveckling till flygmotor - Flygmotortyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Fig. 1050. Stjärnmotor, vattenkyld
Fig. 1051. Stjärnmotor.
cylindrar så att säga välte kring vevaxeln. Stjärnmotorn med horisontal axel har
emellertid åter upptagits. Fig. 1052 visar en 400 hk »Bristol», en utomordentligt intressant
och raffinerad konstruktion, vid vilken man synes hava övervunnit svårigheterna med
nedoljning.
Ett mellanting mellan
stjärn- och V-motor är Napirs
1000 hk maskin, fig. 1053,
utrustad med fyra
cylinderrader, med fyra cylindrar i
varje rad och hastigheten för
propelleraxeln nedväxlad.
Det Nybergska ovan
antydda förslaget för oss över
till de roterande maskinerna.
Denna maskintyp är den
originellaste konstruktion som
fått praktisk användning.
Maskinen har såväl stora
fördelar som fel. Det är, utan
överdrift, den franska Gnome-
motorns genialiska konstruktion och överlägsna utförande som gjort att denna
motortyp kunnat slå igenom. Det vore mer än lockande att giva en ingående beskrivning av
denna maskin, på grund av dess mångfald av intressanta detaljer och den eleganta
lösning en del svåra problem givits, men vi få vid denna som övriga maskiner nöja oss med
några antydningar och fotografiska bilder. Fig. 1054 visar en 14-cylindrig Gnomemotor
om 140 hk med en vikt av mindre än 1 kg pr hästkraft. Det till höger å bilden
synliga propellernavet är fast förbundet med motorns vevhus och detta jämte vevhus med
cylindrar roterar under det att vevaxeln står
stilla och uppbär hela maskinen, såsom tydligt
framgår av fig. 1055, en roterande maskin av
annan tillverkning. Vevaxeln är ihålig och vid
dess ända är förgasaren placerad. Motorn
insuger sin bensinluftblandning genom vevaxel
och vevhus till cylindrarna. Hela maskinen är
utförd av stål. Vevhuset är genom svarvning
och fräsning utarbetat ur ett enda stålblock
och likaså cylindrarna. Dessa delar kunna
därför göras ytterst tunna och lätta. Kolvarna
och kolvringarna äro av gjutjärn. Roterande
maskiner hava tillverkats i Sverige vid
Thulin-verken; fig. 1056 återgiver en sådan maskin.
En roterande motor av viss betydelse är
Siemens-Schuckerts dubbelroterande maskin.
Vid denna roterar vevaxeln åt ett håll och
vevhus med cylindrar åt motsatt håll, vardera med 900 varv pr minut. De båda
rotationerna sammanföras medelst en kugghjulsutväxling till en. Propellern kommer
sålunda att arbeta med 900 varv men de två motsatta rotationerna hos axel och vevhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
