Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Kolpulvermotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLPULVERMOTORN.
887
Fig. 1275. Schniirles
kolmotor.
väggarna för att bortskrapa det kolstoft som fastnade på dessa. I ringrummet inpumpades
även vid kolvens undre läge vatten så att stålbleckringen och kolvens övre del ständigt
betäcktes med detta. Det avskrapade kolpulvret uppsamlades sålunda i detta vatten.
De förbrända gaserna utströmmade genom en ventil i cylinderns övre del och denna var
så belägen, att även det vatten som stod över stålbleckringen utströmmade genom
densamma och på så sätt även utspolade kolstoftet som avskrapats från cylinder vä ggen.
Denna maskin var någon tid i försöksdrift, men resultaten voro ej uppmuntrande.
Uppfinnaren har meddelat att det ej var möjligt erhålla en homogen och likartad samt säkert
tändande blandning. Kolpulvret sammanpackades starkt i inmatningsskruven och
i den högt komprimerade luften. Däremot skulle cylinderväggarnas tvättning med vatten,
i den mån detta kan bedömas av försöken, hava funktionerat väl.
En engelsman Maccallum utställde 1901 en
kolpulver-motor om 100 hk. Även denna hade vattenspolning i
cylindern. Maskinen visades emellertid ej i gång, men en mindre
försöksmotor hade arbetat sedan 1898 enligt avgivna intyg.
Dessa intyg gåvo emellertid ej någon verklig uppgift om de
uppnådda resultaten. Maskinen har emellertid ej senare
kommit i marknaden, varför man torde kunna anse att försöken
ha misslyckats.
Kolpulvermotorn har sålunda ej fört till resultat och det
är föga troligt att detta problem någonsin kan lösas på ett
tillfredsställande sätt. De av Diesel anförda betänkligheterna
och de därmed väl överensstämmande erfarenheterna
beträffande själva kolpulvret, den ofullständiga förbränningen av
kolet samt askans slitande inverkan på cylindern ävensom
svårigheterna att smörja cylindern med vatten, äro alla
omständigheter som göra detta problem mer svårlöst än varje
annat för att ej rent av säga olösligt.
Trots detta arbeta alltjämt spekulativa hjärnor på
problemet och nya förslag för dess lösande uppdyka alltjämt.
År 1923 framlade en tysk ingenjör A. Schnürle ett förslag
som verkar i hög grad fascinerande, men vilket gömmer svårigheter vilkas möjlighet
att övervinna måste i hög grad ifrågasättas. Vid en på känt sätt utformad
tvåtakt-motor, fig. 1275, anordnas en förlängning av kompressionsrummet, vilken förlängning
dels utfordras med något eldfast material, dels förses med en inmatningsanordning i
sin övre del och en utmatningsanordning i sin undre del. I rummet inskjutes även en
mellanvägg av något poröst material som skiljer det egentliga gasrummet från rummet
med in- och utmatningsanordningen. I detta senare rum inmatas kol så att detsamma
alltid är fyllt därmed och kvarbliven aska utmatas i ett med vatten fyllt rum. Motorns
kompressionsrum skall vara så utformat, att så stor del därav ligger i själva kolrummet
eller rättare i mellanrummet mellan kolpartiklarna, att större delen av förbränningsluften
kan inpressas däri. Tänkes nu kolet vara glödande och motorn vara i gång, så kommer
under kompressionen luften i cylindern att genom den porösa mellanväggen inpressas i
det glödande kolskiktet, där förbränna kol under frigörande av värme, vilket under den
följande expansionen omsättes i arbete. Det må vara vanskligt att uttala någon dom
över detta förslag innan det är försökt, men försiktigheten torde dock bjuda att ej sätta för
stort hopp till detsamma på grund av de många svårigheter dess genomförande bjuder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
