Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORERNAS tekniska och ekonomiska egenskaper.
923
Helt annat blir förhållandet med generatorgas. För tillverkning av denna gas
erfordras visserligen ett gasverk med reningsapparater, men detta är så enkelt, lättskött
och billigt att det kan utföras för att endast alstra den gasmängd som erfordras för en
motor, på den plats där motorn skall uppställas, varvid i stället det fasta bränslet
transporteras till denna plats. Man har t. o. m. utfört generatorgasverk för lokomobiler och
båtar, men dessa hava ej fått någon större användning, emedan de ej varit så praktiska
som man väntat, varför generatorgasen nästan uteslutande användes för stationära
motorer. På senare tid har dock generatorgas börjat användas för drift av
järnvägsvagnar, omnibussar, lastautomobiler och t. o. m. personautomobiler.
För samtliga flytande bränslen blir även förhållandet det, att bränslets transport
är så lätt och bekvämt utförd, att detsamma kan användas var som helst där
motortypen lämpar sig. Det är därför ej bränslets skuld att dieselmotorerna ej användas för
lokomobiler, utan detta beror på denna motors konstruktion, som ej gör densamma
lämpad för en dylik användning. Såsom automobila användas dieselmotorer för drift av
j ärnvägsvagnar.
Tändkulemotorernas automobila användning är för drift av större dressiner och
lantbruksmaskiner, t. ex. motorplogar och traktorer.
Orsakerna till att bränslena bensin, bensol och sprit ej fått någon allmän användning
för stationära och lokomobila behov, beror därpå, att lämpliga motorer för dessa
ändamål finnas, vilka använda billigare bränslen. Däremot äro dessa bränslen på grund av
sina bekväma egenskaper mycket använda för mindre motorbåtar samt uteslutande
använda för landsvägsvagnar eller vad vi i dagligt tal kalla automobiler, för vilka andra
motorer för billigare bränslen ännu ej blivit lämpliga.
Såsom redan av ovanstående framgått äro med vanlig stil betecknade sådana
motorer som för ett visst bränsle kunna användas, men med kursiv stil sådana där
användningen är vanlig.
Slutligen må med några ord omnämnas de olika bränslenas fysiska och kemiska
egenskaper och de fordringar på motorn som härav betingas.
Lysgas, den rena, gasformiga destillationsprodukten av stenkol, består av c:a 45
till 48 % väte, 35 till 38 % metan, 5 till 8 % koloxid, 3 till 6 % tunga kolväten, 1 till
4 % kolsyra, 0 till 1 % syre och 1 till 4 % kväve, allt i volymprocent. Gasen har vid
konsumtionsstället 20 till 70 mm vattenpelarövertryck och en temperatur av 5 till 15° C.
Dess vikt är i medeltal 0.52 kg pr m3. Värmeeffekten i medeltal 5 000 v.e. pr m3 eller
9 700 v.e. pr kg. För fullständig förbränning erfordras c:a 5 m3 eller 6.5 kg luft pr m3
gas eller 13 kg luft pr kg gas. För att i motorn erhålla fullständig förbränning måste
dessa siffror ökas med c:a 15 %.
Numera, sedan lysgasen så gott som uteslutande för belysning användes för
auer-Ijus och dess största användning är för uppvärmningsändamål (kokning), utspädes
densamma ofta med vattengas och dess sammansättning blir mera osäker samt dess
värme-värde vanligen blott omkring 3 500 v.e. pr m3. På grund av lysgasens höga halt av
vätgas får gasmotorn ej hava för hög kompression, emedan vätgasen annars förorsakar
självantändning på grund av kompressionsvärmet.
Koksugnsgas utgöres även av de gasformiga destillationsprodukterna av
stenkol, men är biprodukten från en fabrikation där koks är huvudprodukten. Dess
sammansättning är därför i det stora hela densamma som för lysgas, ehuru procenttalen
äro något annorlunda och värmevärdet vanligen 3 000 till 4 000 v.e. pr m3 eller något
lägre än för äldre, god lysgas. Dess behov av förbränningsluft är i runt tal detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
