Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V.
B LÅSMASKINER, LUFTPUMPAR OCH
KOMPRESSORER.
Av professor E. Hubendick.
Inledning.
Fig. 1345. Primitiv blåsbälg.
Fig. 1346. Blästers användning vid koppartillverkning i Indien.
Uråldrig är den erfarenheten, att en förbränning kan påskyndas genom
forcerad lufttillförsel. De vilda folken, vilka uppgöra eld genom gnidning av
trästycken, erhålla den flammande lågan genom att över det glödande trästoftet lägga
lättantändliga ämnen och därefter blåsa på glöden till dess lågan flammar upp. Detta
sätt att påskynda förbränningen var helt säkert
känt redan hos de tidigaste innehavarna av
elden. Tekniskt kalla vi en sådan forcerad
lufttillförsel för bläster och den apparat varmed
blåsten framställes för biåsmaskin. Det vore
emellertid att gå för långt att kalla människans
bröst och lungor för den första biåsmaskinen.
Sedan människan lärt sig att framställa och bearbeta metaller blev emellertid
behovet av bläster mycket stort och kunde ej tillgodoses med lungornas kraft. Verkliga
biåsmaskiner måste framställas. Detta var helt säkert en mycket svår uppgift, vilken av
de äldsta biåsmaskinernas konstruktion att döma antagligen underlättats genom mer
tillfälliga erfarenheter. Djurhudar voro då utgångsmaterialet för kläder och många
hus-geråd. Dessa voro relativt
täta och genom tillfälligheter
hade säkerligen ofta den
observationen gjorts att om en
hud råkade läggas så att den
bildade en luftsäck så kunde
vid tryck luften med stor
hastighet strömma ut genom
en mindre öppning. Att
använda ett på lämpligt sätt
format skinn till biåsmaskin
var därför en tanke, som kanske låg rätt nära till hands. En dylik biåsmaskin, ehuru av
yngre datum, visar fig. 1345, och dess användning vid koppartillverkning i Indien framgår
av fig. 1346. Av en rätt mycket högre teknisk utveckling är den i fig. 1347 återgivna
biåsmaskinen, använd av Afrikas negrer för framställning och smidning av järn. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
