Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Kylning utan mekaniska hjälpmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYLTEKNIK. KYLNING UTAN MEKANISKA HJÄLPMEDEL. 993
värme, lösningsvärme eller avdunstningsvärme. Vi hava nyss sett att dessa metoder
voro kända redan i forntiden.
Den »kylverkan» åter som består i att upptaga värmet vid den lägre temperaturen
och sedan avlämna detsamma vid den omgivande naturens högre temperatur till dennas
stora värmereservoar kräver maskinella hjälpmedel. I detta fall upptaga vi värmet även
genom att binda detsamma i form av smältnings-, lösnings- eller avdunstningsvärme
eller ock genom att binda detsamma i form av specifikt värme. Men värmet måste
därefter, bildlikt talat, lyftas eller pumpas från den lägre till den högre temperaturnivån
för att kunna avlämnas vid denna sistnämnda högre temperatur.
Värmebindningen genom lösningsvärme, s. k. köldblandningar, torde hava
upptäckts genom tillfälligheter. Båda metoderna hava som vi sett sedan länge utnyttjats.
Bortse vi från dessa gamla erfarenheter har såsom nästan alltid är fallet den
naturvetenskapliga forskningen visat vägarna även för utvecklingen av kyltekniken;
kyltek-nikens vagga har stått i de fysikaliska och kemiska laboratorierna. Innan vi emellertid
redogöra för utvecklingen av den maskinella kyltekniken skola vi i korthet vidröra
kylning utan maskinella hjälpmedel.
Kylning utan mekaniska hjälpmedel.
Kylning utan hjälp av maskinella anordningar kan, såsom tidigare anförts, ske genom
värmets bindning i form av smältningsvärme, lösningsvärme eller avdunstningsvärme.
För värmebindning genom smältning användes nästan uteslutande is, vanligen
vunnen genom att vintertiden uppsåga och lagra sjöis, varvid densamma medelst
såg-spånstäckning skyddas mot smältning under lagringen. Även s. k. konstis, d. v. s. is
framställd med hjälp av kylmaskiner, kommer till användning. Sjöisen innehåller mindre
smuts och bakterier än det vatten, varav den bildats, emedan fasta föremål bortstötas
vid frysningen. Fordras emellertid verkligt ren och bakteriefri is måste konstis
användas, vilken kan framställas av destillerat och med ozon steriliserat vatten.
En kg 0° is binder vid sin smältning 79.7 v.e. Dess största användning är dels för
kylning i hushållen i s. k. isskåp, dels för kylning i järnvägsvagnar vid transport av
sådana varor, vilka måste hållas vid låg temperatur. Järnvägsvagnskylning är ett mycket
stort och svårt problem, vars mekaniska lösning ännu ej slutförts, varför is allmänt
användes härför. Is användes även i stor utsträckning för kylning, »isning», av fisk.
Som fisken ej skadas av att bliva våt kan därvid isen läggas direkt på fisken. För
kylning av vätskor kommer ej sällan is till användning, varvid isen kan läggas direkt i
vätskan om densamma tål utspädning med isens smältvatten.
För erhållande av lägre temperaturer räcker emellertid ej smältande is. I detta fall
blandas isen vanligen krossad med något salt, vilket nedsätter fryspunkten hos
lösningen av ämnet i fråga, med vatten. Den lägsta temperatur, som därvid kan uppnås,
är lösningens frysningstemperatur. Huru nära man kan uppnå denna temperatur är
emellertid beroende av isens och saltets temperatur före blandningen. Den viktigaste
blandningen är med koksalt, vars pris är sådant, att även större kylbehov, såsom
kylning av järnvägsvagnar, kan utföras därmed. Man använder därvid en blandning av
1 del salt till 9 delar is och kan uppnå — 12° C., vilken temperatur naturligtvis ej kan
bliva rådande i det kylda rummet, t. ex. järnvägsvagnen; vanligen får man där vara
nöjd om temperaturen kan bliva en eller par grader under noll.
63—240720} Uppfinningarnas bok II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
