Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Den maskinella kylteknikens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
996
DE LÅGA TEMPERATURERNAS TEKNIK.
Fig. 1439. Carrés vakuunikylmaskin.
$ Den lilla vakuummaskin, som Carré konstruerade, hade den anordning, som fig. 1439
schematiskt angiver. Medelst en för hand driven luftpump A utpumpas luften ur en
svavelsyrepanna B och en vattenbehållare C samt de dem förenande rörledningarna.
Sedan på några minuter lufttrycket nedbragts till 2 å 3 mm kvicksilverpelaretryck börjar
en livlig avdunstning av vattnet i kärlet C; de härvid bildade vattenångorna upptagas
begärligt av den koncentrerade svavelsyran i syrepannan B. På det att absorptionen
skall fortgå livligt finnes i syrepannan en omrörare, vilken hålles i gång från samma
handspak med vilken pumpningen sker.
Flaskan G kan vara fylld med vatten, vilket då genom värmebindningen för
vattnets avdunstning fryser till is, eller den kan vara fylld med saltvatten, vilket då kyles
under noll grader celsius. Flaskan kan i båda fallen tjäna såsom värmeackumulator
för att hålla ett mindre rum, vari den är anbragt, kallt. När vattnet åter blivit något
uppvärmt eller isen smält måste ny
pump-ning ske. Så småningom avdunstar vattnet
i flaskan, vilken då måste fyllas på nytt.
Även blir syran utspädd varför densamma
genom kokning måste koncentreras.
Maskinen var sålunda beroende av många yttre
omständigheter och kunde ej arbeta
kontinuerligt.
Vakuummaskinen upptogs emellertid
senare av Windhausen, vilken 1878 sökte
förbättra densamma till en för industriellt
bruk användbar kylmaskin, på vilken då
måste ställas den oavvisliga fordran, att
densamma kunde arbeta kontinuerligt. Den
väsentliga svårigheten var därvid att kunna
bibehålla svavelsyran vid en tillräcklig
koncentration. Windhausen sökte lösa
problemet på följande sätt, schemat fig. 1440.
I en långsträckt behållare A finnes
vattnet eller saltvattnet, som skall kylas för att tjäna såsom värmeupptagare i
ett kylt rum B. För detta ändamål får vattnet cirkulera från behållarens undre
del genom ett rörbatteri i det kylda rummet och åter till den övre vätskeytan
i behållaren. Vattnet i behållaren hålles av ett maskindrivet rörverk i omröring.
Behållaren A står med en vid rörledning G i förbindelse med en annan långsträckt
behållare D, vilken innehåller den koncentrerade svavelsyran. Även denna hålles
i omröring av en maskindriven omrörare. Som värme utvecklas då svavelsyra
upptager vatten är denna behållare omgiven av en vattenmantel. Från röret C går en
rörledning till en luftpump E, vilken ombesörjer att det erforderliga vakuet vidmakt
-hålles genom bortpumpning av inläckande luft. Beskrivningen överensstämmer hittills
som vi se fullkomligt med Carrés maskin. För att hålla svavelsyran koncentrerad tages
densamma av en pump F från behållaren D och föres genom en rörledning till en
koncentrator G. Den från koncentratorn avgående syran får i en motströmsapparat H
avgiva sitt värme till den syra som gick till koncentratorn. Syran i koncentratorn
uppvärmes nämligen till en hög temperatur på det att vattnet skall avgå. För denna
uppvärmning är inkopplad en andra motströmsapparat J. Från koncentratorns undre del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
