Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Nyare förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYLTEKNIK. NYARE FÖRSLAG.
1013
Fig. 1462. Platen-Munters’
absorptions-kylmaskin.
Ångtrycket i generatorn var lägre än i kondensorn. Men om vi i generatorn insläppa
en gas, t. ex. luft, så att summan av ångans och luftens tryck bliva lika med ångtrycket
i kondensorn, eller med andra ord använda oss av den av John Dalton upptäckta
lagen om partialtrycken, så hava vi lika tryck i generator och kondensor, trots att
ångtrycken fortfarande äro olika. Anordningens princip var följande, fig. 1461. Vi tänka oss
att i kärlets A undre del finnes vatten, vilket får absorbera ammoniak. Detta vatten
ledes genom ledningen B till kärlet C, varest ammoniaken avkokas medelst ånga, som går
i spiralen D. Den avkokade ammoniaken avgår genom röret E och kondenseras i
kondensorn F av kylvatten från pumpen G. Den kondenserade ammoniaken inrinner
därefter i kärlets A övre del H. Det från ammoniaken i kokaren C befriade vattnet flyter
genom röret J åter till kärlets A undre del, varvid röret J mynnar vid vattnets yta.
Dessförinnan har vattnet avkylts i kylaren
K av det från kondensorn genom röret L
avrinnande kylvattnet. Denna cirkulation är
emellertid blott möjlig, om trycken i kärlet
A, kokaren C och kondensorslingan i kärlet
F äro lika. Detta äro de även därför att i
kärlet A finnes luft i tillräcklig mängd. En
del av den i kärlets A på botten H befintliga
ammoniaken avdunstar och blandar sig med
luften i kärlet. Då den ammoniakhaltiga
luften åter kommer i beröring med
vattenytan, absorberas ammoniaken av vattnet,
så att luften åter befrias från ammoniak.
Luften kommer sålunda att dels genom
strömningar, dels genom ammoniakångans
diffusion i densamma tjäna som transportör
mellan ammoniakskålen H och vattenytan,
varför sålunda ständigt ammoniak kan
avdunsta och absorberas av vattnet samt
sålunda ett kontinuerligt förlopp pågå. Vid
ammoniakens avdunstning bindes värme, vilket tages från ammoniakvätskan som
därför avkyles. Om därför en pump M bringar saltvatten att cirkulera genom ett rörbatteri
N i det rum O, som skall kylas, upptager saltlösningen i rummet O värme, vilket,
sedan den inkommit till rörledningen i skålen H, förbrukas för avdunstning av
ammoniak. Vid vattnets i rummet A absorption av ammoniak uppvärmes detta, varför en
pump P kommer kylvatten att cirkulera genom röret Q, vilket är utbildat till en i
absorptionsvattnet förlagd rörslinga. Detta förslag lider emellertid av flera svagheter
och trots åratals arbete lyckades Geppert aldrig få detsamma att funktioncra.
Nyligen hava emellertid två svenska ingenjörer B. von Plåten och C. Munters
genom sinnrika kombinationer lyckats utföra en kylmaskin, vilken äger de fördelar
Geppert eftersträvade och vilken verkligen funktionerar, en maskin sålunda bestående
av ett enda slutet rörsystem med samma tryck i hela systemet och utan en enda rörlig
del. Maskinen, fig. 1462, består av tre huvuddelar, generatorn A, absorbatorn B, kokaren
C och kondensorn D. I generatorn införes flytande ammoniak, vilken därstädes
avdunstar, varvid värme upptages från omgivningen. Även inkommer i generatorn
vät-gas. Trycket i generatorn blir då lika med summan av ammoniakens ångtryck och vät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>