Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Gjutning - De olika formningssätten - Formning med maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 METALLERNAS BEARBETNING.
försedd med stift för formsandens fasthållande. Slutligen svarvas underflaskan och dess
ring 10 med profilen D. Om skovlarna skola gjutas, bildas mellanrummet emellan dem
genom kärnor c, som formas i kärnlådor och efter torkning inläggas i sina kärncentra,
bildade genom profilernas B och D anvisningar. Om hjulet åter skall förses med
plåt-skovlar f, såsom numera mest brukas, blir arbetsförloppet betydligt omständligare.
Skovlarna pressas eller bockas i sänkformar, noggrant utförda efter särskilda
modeller, varefter de inläggas en i sänder på sina resp, platser vid formandet av
skovelrin-gen. Härvid tillses att plåtarnas kanter, som helst böra vara förtenta, skjuta något
utanför formmaterialet, så att de bliva ingjutna i såväl armringen som den undre
ringen. Vid gjutningen inhälles metallen först i den senare, så att den hinner stelna,
innan navringen gjutes, varigenom spänningar i skovlarna undvikas.
Formning i lera användes huvudsakligen vid framställning av gjutgods med mycket
stora dimensioner samt krävande en noggrann form, såsom cylindrar till ångmaskiner
och pappersmaskiner, kyrkklockor m. m. Vanligen göres formen i 2 delar, kärna och
kåpa, och ofta måste bådadera för styrkans skull förses med murad stomme av tegel.
Man skiljer på 2 olika formningssätt: antingen kan kåpan formas, eventuellt svarvas,
utanpå den med godsstyrka eller förlorad modell beklädda kärnan, i vilket fall kåpan
måste tudelas för att möjliggöra borttagandet av godsstyrkelagret från kärnan; eller
också kan man forma kåpa och kärna var för sig, oberoende av varandra, och vid
gjutningen förena dem med varandra, t., ex. genom kärnans insättning i kåpan. Den senare
metoden kan användas endast i de fall, då föremålets form tillåter en sådan manövrering
utan att kåpan delas.
Formning med maskiner. Första gången formmaskiner omtalas inom
gjuteri-tekniken var på världsutställningen i Paris 1855. Ch. de Bergue visade där en av
honom uppfunnen apparat att lyfta modellen ur sanden, vilket resultat vanns helt enkelt
genom styrlister för densamma. Uppfinningen av den första fullständiga formmaskinen
med användning av genomdragsplatta, vars urtagning noggrant följer modellens
konturer och genom vilken densamma neddrages ur gjutformen, torde dock böra tillskrivas
engelsmannen James Howard, Bradford, i början av 1850-talet. Samtidigt infördes
formmaskiner för speciella ändamål, såsom av R. Jackson, Manchester, för formning
av kugghjul, samt av Stuart & Comps för formning av rör. Den förra maskinen, som
visades i Paris 1855, var försedd med delningsapparat för flaskans kringvridning,
modellsegment för formning av 6 kuggmellanrum samtidigt samt var användbar för
formning av såväl koniska som cylindriska kugghjul. Själva principen är dock angiven i en
redan år 1839 av J. G. Hofmann patenterad uppfinning. Den senare maskinen, som
visades å världsutställningen i London 1851, hade vertikalt hängande rörflaskor med
ram-ningsanordning samt cylindrisk modell, som höjdes i samma mån formningen fortskred
uppåt. Båda maskinerna voro sålunda i huvudsak anordnade såsom de i våra dagar
för motsvarande ändamål använda.
Maskinformning grundar sig alltid på användning av modellplattor, vilka dock
äro av äldre datum. Man finner nämligen att redan 1827 överfaktor Frankenfeld i
Rothe-Hütte, Harz, införde denna av modellmästaren J. Heyder och formmästaren
L. Flentje uppfunna anordning för bekvämare och noggrannare formning. Man använde
2 modellplattor i 2 formflaskor sålunda, att å den ena plattan var den del av modellen
fäst, som skulle bilda formen i den ena flaskan, och å den andra plattan var fäst den
modelldel, som skulle bilda håligheten i den andra flaskan (t. ex. vid en lagerskål e. dyl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
