Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Anordningar för uppvärmning av smidbart järn m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. UGNAR OCH HÄRDAR.
47
Fig. 65. SmidesväHugn.
det av göten lättare går för sig, dels härvid mindre värme går förlorat. Eldade
väll-gropar göras numera regenerativa, eldas ofta med masugnsgas och hava den fördelen,
att de kunna användas för såväl varma som kalla göt. Visserligen användas Gjers’
värme-gropar ännu, och huvudsakligen i samband med bessemerverk, då man här får ett mindre
antal göt för varje blåsning och ombyte av göt i vällgroparna sker oftare, men vid
martin-verk och synnerligast sådana med stora martinugnar samt för större göt hava eldade
vällgropar nästan uteslutande kommit till användning, och sådana äro mycket vanliga
vid utlandets stora järnverk. De besitta en synnerligen stor avverkningsförmåga,
varjämte bränsleförbrukningen är låg; för varma göt uppgår den till 1 å 2 % och för kalla
göt till 5 å 6 % kol av mängden insatt järn, under det att avbrännan utgör omkring 1.2
resp. 2.8 %.
Därigenom att ugnarna bruka vara nedsänkta nästan helt under golvytan,
underlättas såväl götets nedsättande i som upptagande ur ugnarna betydligt, varjämte
värmeutstrålningen från ugnsväggarna nedbringas till ett minimum, över ugnarna brukar
anordnas en travers, försedd med en speciellt konstruerad göttång för götens hanterande.
Smidesugnar. För värmning av mycket stora göt lämpa sig ej vällgropar, likaså
ej för stora s mides ämnen, vilka, innan de bliva färdigsmidda, behöva värmas flera gånger
och då vanligen antaga
former, som helt och hållet
omöjliggöra användandet av
vällgropar. För dylikt gods lämpa
sig ej heller
frammaknings-ugnar, utan man använder
för dem särskilda ugnar, som
beskickas sats för sats eller
vid stora arbetsstycken med
ett eller två stycken i sänder. Dessa smidesugnar kunna vara av mycket växlande
konstruktioner. Fig. 65 visar en smidesugn med gaseldning, där de bortgående varma
förbränningsgaserna inledas under en ångpanna, som lämnar ånga till den hammare,
förmedelst vilken de vällda ämnena och göten skola utsmidas. Ugnen rymmer tvenne göt
och är så anordnad, att det ena götet förvärmes under den tid, det andra utsättes för
ugnens starkaste hetta. När så detta göt är tillräckligt varmt, uttages det ur ugnen, varpå
det förvärmda götet framflyttas för färdigvärmning. För att man, om så erfordras, skall
kunna värma långa ämnen i ugnen, är den försedd med luckor även på baksidan. —
Där man ej har användning för ånga, utnyttjar man det från ugnen med
förbränningsgaserna bortgående värmet för uppvärmning av blästern, vilket sker medelst
rörvarm-apparater, rekuperatorer eller bäst regeneratorer. Fig. 66 visar en dylik smidesugn,
försedd med regeneratorer för luft och avsedd för så stora göt, att endast ett göt inlägges
i ugnen åt gången. En fördel med denna ugn är, att götets varandra motsatta sidor
bliva fullkomligt likformigt upphettade därigenom, att lågan, sedan den en stund fått
uppvärma götets ena sida, efter omkastning av ventilerna motsvarande tid får inverka
på den andra sidan. För uppvärmning av synnerligen stora göt och arbetsstycken av upp
till 70 å 80 tons vikt använder man ugnar, där härden såsom av fig. 66 visas är anbragt
på en vagn, så att stycket kan placeras på denna och sålunda införas i ugnen. Denna
anordning avser att underlätta hanterandet av sådana stora stycken. Vid dylika stora
ugnar brukar man stundom förvärma såväl luften som gasen, och härför användas
uteslutande regeneratorer. Det är nämligen ej rådligt att använda rekuperatorer vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
