Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Smidning - Pressning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. PRESSNING.
63
till godo. I det ögonblick hammarkolven nått sitt högsta läge, har arbetskolven redan
vänt och befinner sig på uppgående; tryck och sugning ha då kastat om riktning, och
båda bidraga till att slunga hammarkolven nedåt med stor hastighet, så att ett kraftigt
slag erhålles. Vid slaget förblir hammaren ett ögonblick vilande mot arbetsstycket, den
ger s. k. klibbande slag, varigenom det förhindras, att smidesämnet efter slaget hoppar
åt sidan på städet. Genom olika inställning av ventilerna kan man reglera hammarens
arbete så, att inom givna gränser varje önskad slagstyrka kan erhållas samt att
hammaren efter behov kan hållas upplyftad eller pressad mot arbetsstycket, vilket senare är
av betydelse vid böjningsarbeten. Regleringen sker med tillhjälp av en handspak eller
vid mindre hammare även medelst fottrampa.
Luftfjäderhamrarna, vilka utföras med hammarvikter upp till 500 kg, ägna sig
utmärkt för alla mindre och medelgrova smidesarbeten. Luftfjäderhamrarna hava på
senare tider, och detta med all rätt, kommit till allt vidsträcktare användning inom
området för järnets bearbetning och formgivning.
Pressning.
Som förut framhållits hava ånghamrarna vad det grövsta smidet beträffar
undanträngts av de hydrauliska smidespressarna, vilka dels ej draga sådana driftkostnader
som de stora ånghamrarna, dels medgiva en bättre genomarbetning av materialet. Under
det att en hammares verkan beror på slagets styrka, och således den hastighet, varmed
hammaren slungas mot arbetsstycket, är av största betydelse, så verkar en smidespress
genom ett lugnt men kraftigt tryck. Presshuyudets hastighet är här så obetydlig, att
man helt kan bortse från dess verkan. Ju större hastigheten hos ett slag är, desto kortare
tid få smidesstyckets molekyler på sig att meddela och fördela den framkallade
formförändringen till materialets inre delar och ju mera begränsas slagets verkan till ytan.
Detta är orsaken till att en tung och långsamt gående hammare bättre genomarbetar
ett smidesstycke än en lättare och hastigare arbetande hammare samt att den
effektivaste genomarbetningen erhålles genom pressverkan, där tiden för formförändringen
blir relativt lång. En enda pressning kan tydligen ersätta flera efter varandra följande
hammarslag, vilket har till följd, att man medelst en press kan arbeta betydligt fortare
än medelst en hammare. Till vilken grad detta är fallet låter sig givetvis ej direkt bestämma
på grund av att verkningsgraden av en press och av en hammare är så olika; dock har
man av anställda försök kunnat draga den slutsatsen, att man medelst pressar bör kunna
arbeta dubbelt så fort som medelst hammare av motsvarande storlek. De vid användning
av stora tunga hammare oundvikliga, till omgivningarna sig fortplantande och för
byggnader etc. skadliga stötarna och skakningarna, vilka ej kunna upptagas av de största
städ, bortfalla alldeles vid pressarna, vilka av denna anledning ej fordra så dyrbara
grunder som hamrarna. I förhållande till dessa arbeta pressarna med mindre
kraft-förbruk och mindre slitage å maskineriet, dock taga de större plats i anspråk än hammare
av motsvarande storlek. Under det att hamrarna bäst ägna sig för bearbetning av mindre
och olikformade arbetsstycken samt för hårt material, äro pressarna lämpligast då det
är fråga om mjukt material samt stora arbetsstycken av enklare form. För
utsmid-ning av välljärnssmältor anses dock hammare vara att föredraga, emedan slaggen genom
hastiga slag bättre pressas ut ur materialet än genom långsam pressning. För götjärn
däremot äro pressarna lämpligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
