Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
METALLERNAS BEARBETNING.
kom den i de stenkolsproducerande länderna för berörda ändamål allmänt i bruk. Genom
användande av ångkraft vid valsverksdrift möjliggjordes, att man vid väljande av plats
för en valsverksanläggning ej behövde taga hänsyn till förefintligheten av vattenkraft,
något som förut varit ett huvudvillkor, utan blott till övriga gynnsamma betingelser,
som kunde bjudas av platsen i fråga. Den stagnation i driften, som förut ofta inträtt på
grund av vattenhjulens nedisning eller vid starkt minskad vattentillgång, behövde ej
längre förekomma. Slutligen kunde man medelst ångmaskiner erhålla kraftbelopp, vilka
vida överstego den effektiva kraft, man lyckades uttaga ur vattendragen. Den kraft,
man medelst vattenhjulen erhöll, var så ringa, att man vid en valsverksanläggning i
allmänhet ej samtidigt kunde driva ett så stort antal valsverk som önskvärt hade varit.
Tvärtom måste man i många fall nöja sig med att i ett och samma stol-par än verkställa
ämnenas förvalsning, än färdigvalsning av stångjärn och plåt. Detta möjliggjordes
genom ombyte av valsar. Införandet av ångmaskinen medförde en mångdubbling av
krafttillgången, varigenom antalet valsstolar i en valsverksanläggning kunde göras så
stort som behovet påkallade. Valsverken kunde vidare göras långt kraftigare än förut
hade varit fallet.
öppnandet av Manchester—Liverpooljärnvägen år 1830 betecknas med fullt skäl
som inledningen till en ny kulturepok. För valsverksindustrien blev den efter denna
tidpunkt uppstående livliga verksamheten på järnvägsbyggandets område av ofantlig
betydelse. Samtidigt med att järnvägarna transporterade valsverkens råvaror,
förnödenheter och produkter långt snabbare och billigare än förut hade varit fallet, framträdde
de som avnämare av valsverksindustriens produkter (räls, hjulringar, ångpanneplåt m.m.),
ställande oerhörda såväl kvantitativa som kvalitativa fordringar på valsverkens
prestationsförmåga, varigenom en enorm stegring av produktionen framkallades.
Järnvägsskenorna hade under 1800-talets första decennier tillverkats av gjutjärn,
men sedan engelsmannen John Birkinshaw år 1820 uttagit ett patent på ett profilerat
valsverk för valsande av räls, övergick man till smidesjärnsskenor, vilka dels voro
håll-barare, dels kunde göras längre än gjutjärnsskenorna. Till att börja med fabricerades
räls med en vikt av omkring 15 kg per löpmeter. Sålunda använde Stephenson vid
byggandet av Manchester—Liverpooljärnvägen räls av 171 2 kg:s vikt per meter. Allt
■efter som lokomotiven byggdes tyngre, vagnarnas lastkapacitet ökades och
maximalhastigheten uppdrevs, måste rälsen göras kraftigare, och det dröjde ej länge förrän dess
vikt per löpmeter uppgick till 33 kg, vilket med en normallängd av 15 engelska fot per
skena gör c:a 165 kg. Anspråken på valsverkens kraftprestationer hade alltså på kort tid
uppdrivits högst avsevärt. De valsverk, som användes vid rälsfabrikationen, samt de
kraftmaskiner, som användes för dessas drift, måste byggas långt kraftigare än förut
hade varit fallet. För att i görligaste mån utnyttja den till buds stående kraften
inkopplades mellan arbetsmaskinen och kraftmaskinen ett svänghjul, som magasinerade
över-loppskraften vid verkets tomgång för att åter avlämna den vid valsningen. Vid
vatten-hjulsdrift verkade vattenhjulet självt i viss mån kraftmagasinerande, varför svänghjulet
här ej behövde göras så tungt som vid ångmaskinsdrift. För att lokalisera eventuella,
på grund av för stor påfrestning uppkomna axelbrott inkopplades mellan svänghjulet
och valsarna en s. k. brytspindel av växlande konstruktion.
Vad ovan anförts angående valsverksindustriens utveckling under 1800-talets förra
del gäller i första hand om Englands utveckling på detta område. England innehade vid
århundradets ingång, förnämligast tack vare puddelprocessens införande i detta land,
•ett betydande försprång framför övriga länder. Emellertid började man på kontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
