Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
METALLERNAS BEARBETNING.
T r i o-u niversalvalsverk utföras i regel som Lautsch’ trio, d. v. s. med
mellanvalsen mindre än de lika stora över- och undervalsarna samt med undervalsen
fast lagrad och de två övre ställbara. Även vid dessa verk finnas två olika
utförings-former, nämligen dels enligt fig. 103 med ett par vertikala, vanligen efter de två undre
horisontella valsarna placerade valsar, samt dels enligt fig. 104 med två par vertikala
valsar, placerade ett par framför de övre och ett par efter de undre valsarna.
Kontinuerliga valsverk bestå av ett antal efter varandra uppställda
duoverk, och ämnena bearbetas här samtidigt av ett flertal valspar, ofta 8—12 stycken
på en gång. Vid valsningen föres ämnet från värmugnen på en rullbana fram till verkets
första valsar, införes mellan dessa och .föres allt efter som det framkommer på den andra
sidan till nästa valspar genom en särskild ledare, vilken är så anordnad, att ämnet i den
tvingas att vrida sig, 45° eller 90°. Varje efterföljande valspar har större
rotationshastighet än det föregående, på det att den vid varje stick åstadkomna förlängningen
av ämnet skall kunna kontinuerligt upptagas
av valsarna. Emedan det kontinuerliga
valsverket arbetar nästan automatiskt och med stor
snabbhet har det fått en utbredd användning
vid valsverksanläggningar med stor produktion,
särskilt vid trådvalsverk.
Fig. 105. Rörvalsning enligt
Mannes-manns metod.
Fig. 106. Rörvalsning enligt
Mannes-manns metod.
Förutom de ovan beskrivna huvudtyperna av valsverk, vilka användas för
vals-ning av göt, stångjärn, balkar, plåt, finjärn och tråd, finnas även en hel del valsverk
avsedda för mera speciella tillverkningar, och dessa verk hava vanligen en från
huvudtyperna mer eller mindre avvikande konstruktion. Av dylika s. k. specialvalsverk äro
sådana, som avse tillverkning av rör och rörämnen, av särskilt intresse.
Mannesmanns valsverk består av tvenne mer eller mindre koniska,
snett emot varandra ställda valsar (a och b i fig. 105). För att stödja ämnet och hålla det
i rätt läge i förhållande till valsarna komma antingen tvenne stödvalsar eller också som
i figuren visas en stödvals c och en fast linjal d till användning. Det egendomliga
med den mannesmannska valsningsmetoden ligger delvis däruti, att ämnet, i
motsats till vad som vid vanlig valsning är fallet, framtvingas i en med verkets axlar i det
närmaste parallell riktning, varigenom det mycket längre tid utsättes för valsarnas
inverkan. Vidare bibringas det i vitglödande tillstånd mellan de båda med stor hastighet
och åt samma håll roterande valsarna inkommande ämnet dels en roterande rörelse, dels
en av valsarnas form och ställning i förhållande till varandra betingad rörelse framåt.
Materialets partiklar komma således att framdrivas efter spiralformiga banor. Den
sträckande kraft, som det inmatade ämnet utsättes för, ökas på grund av valsarnas
koniska form successivt ju mera det närmar sig det ställe, där valsarnas inbördes avstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
