Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. VALSNING.
101
effektivt sätt. Under det att man vid likströmsmotorer ej gärna låter spänningen
överstiga 1 500 volt, kan man vid växelströmsmotorer gå upp till 6 000 å 7 000 volts
spänning, vilket medför, att motorerna kunna givas relativt små dimensioner och bliva
betydligt billigare än motsvarande motorer för Ekström. De växelströmsmotorer, som
komma till användning för valsverksdrift, utgöras av trefas asynkronmotorer, i vilkas
rotorkrets inkopplats en anordning, som förbrukar energi, ett s. k. eftersläpning
smotstånd. Härigenom åstadkommes, att vid ökad belastning en minskning av motorns
hastighet inträder, och härmed ett utnyttjande av den i svänghjulet magasinerade
rörelseenergien möjhggöres. Denna hastighetsminskning kan uppgå till 8 å 10 %.
Under pauserna mellan sticken ökar motorn hastigheten, så att svänghjulet skall kunna
upptaga den energi, som erfordras för att det vid nästa stick skall vara i stånd att
utjämna belastningen på strömnätet. Själva motorn kan antingen vara direkt kopplad till
valstränen eller också förbunden med densamma medelst rem- eller lintransmission. Vid
valsverk med förverk är det vanEgen så anordnat, att motorn är direkt kopplad till
sträckan och samtidigt driver det långsammare gående förverket medelst EnutväxEng.
De första i Sverige använda elektriska valsverksmotorerna (den första uppsattes
vid Boxholm år 1894) voro konstruerade av J. Wenström och E. Danielsson och
utgjordes av enkla trefas asynkronmotorer med endast en hastighet, om nämhgen
avseende ej fästes vid den obetydliga hastighetsreglering, som kunde erhåUas genom
användande av oHka motstånd i rotorkretsen. Motorns varvantal bestämdes av generatorns
periodtal och motorns poltal. Rotorförlusterna äro vid dylika enkla motorer direkt
proportionella mot eftersläpningen, varför förlusterna vid stort eftersläpningsmotstånd
bliva avsevärda, å andra sidan kommer vid Eten eftersläpning svänghjulets energi att
endast obetydligt utnyttjas. Nästa steg till ernående av en bättre hastighetsreglering
betecknade införandet av s. k. dubbelmotorer, d. v. s. att valsverksaxeln försågs med
tvenne motorer av samma effekt men oHka poltal, vilka var för sig voro tiUräckhgt
kraftiga att driva verket. Genom att vid valsningen allt efter behov låta än den ena,
än den andra av dessa motorer driva verket, erhöll detta tvenne hastigheter;
verkningsgrad och effektfaktor blevo relativt gynnsamma, varjämte man vid inträffad motorskada
på den ena motorn kunde låta den andra utföra hela valsningsarbetet. Givetvis blevo
dock såväl anläggning som underhåll av dybka dubbelmotorer kostsamma. År 1899
konstruerades av K. A. Lindström och R. Dahlander en valsverksmotor enligt den
s. k. polomkoppling sprincipen, vilken kännetecknas därav, att motorn göres
omkopphngs-bar för två eUer flera poltal och således ett motsvarande antal olika hastigheter erhålles.
Detta kan ske antingen genom anordnande av dubbla antalet uttag på motorns
stator-Hndning, varigenom ett nedbringande av motorns hastighet till hälften av det maximala
varvtalet möj liggöres, eller också genom att förse statorn med två av varandra oberoende
Endningar med ohka poltal, då ävenledes tvenne ohka hastigheter erhåUas, vilkas storlek
i förhållande till varandra dock kan godtyckhgt bestämmas, samt slutligen genom en
kombination av dessa båda sätt, i vilket fall tre eUer fyra ohka hastigheter erhåUas.
Verkningsgraden bhr vid motorer med polomkopphng densamma som vid enkla motorer,
under det att effekten blir mindre än vid motsvarande enkla motor. Ett annat sätt att
åstadkomma tvenne hastigheter vid motordrivna valsverk består däruti, att jämte den
s. k. huvudmotorn på svänghjulsaxeln anbringas en mindre s. k. bimotor, vilken kan
kaskad-eller tandemkopplas med huvudmotorn, d. v. s. att dennas rotor kan anslutas till
bimotorns stator (eller rotor). Den första valsverksmotorn med kaskadkopplad bimotor
konstruerades år 1899 av E. Danielsson. Den större hastigheten erhålles enligt detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
