Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. VALSNING.
105
likströmsgeneratorn som en dubbelmaskin och svänghjulet tillverkas av stål. Då vid
reversibla valsverk rotationsriktningen oupphörligt måste ändras, ända till 30 gånger
i minuten och mera, är det förmånligt, om valsmotorns svängmoment är litet,
varför rotorns diameter göres så liten som förhållandena medgiva, vilket å andra
sidan medför, att dess längd blir relativt stor. På grund av berörda
omständigheter utföres valsmotorn vanligen som dubbelmaskin, eller också kommer för valsverkets
drivning ett system av 2—3 enkla i serie kopplade motorer till användning. Fig. 152
visar ett kopplingsschema för ett Ilgner-Leonar daggregat. Beteckningarna äro: 1
trefas-växelströmsnät, 2 asynkronmotor, 3 Ilgnerhjul, 4 likströmsgeneratorer, 5
likströms-valsmotorer, 6 asynkronmotor för magnetiseringsaggregatet, 7 likströmsgenerator för
huvudgeneratorns magnetisering, 8 likströmsgenerator för valsmotorns magnetisering,
9 magnetmatare för magnetiseringen av 7 och 8, 10 transformator, 11 vridmagnet, 12
vätskemotstånd, 13 manöverapparat. Som synes är detta system ganska invecklat på
grund av de många däri ingående maskinerna och apparaterna. Det ställer sig också
dyrbart såväl i anskaffning som underhåll, och verkningsgraden blir låg, mellan 60 och 80
%; dock uppvägas dessa olägenheter till fullo av de stora fördelar för själva
valsnings-arbetet, som drift enligt detta system erbjuder. Dessa fördelar bestå bland annat i en
högst avsevärt stegrad produktionsförmåga; sålunda kan man till exempel vid ett enligt
Ilgner-Leonardsystemet drivet omkastningsverk uppnå en tillverkning mer än dubbelt
så stor som vid ett vanligt valsverk av motsvarande storlek och med konstant
rörelseriktning och hastighet. På grund av de med användande av Ilgner-Leonardsystemet
förbundna stora kostnaderna har detta dock endast införts vid stora
valsverksanlägg-ningar, avsedda för stor produktion och betydande kraftbelopp. Enligt detta system
äro anläggningar med en maximieffekt av 20 000 hkr utförda.
Hjälpmaskiner! vid valsverk. Valsbord. För åstadkommande av en effektiv
styrning av materialet, då detta införes mellan eller utkommer från valsarna, betjänar
man sig vid vissa valsverk av s. k. valsbord, vilka anbringas på en mellan stolpelarna
gående bom samt vanligen förses med spår i överensstämmelse med valsarna. På det
att valsborden må kunna inställas på lämpligt sätt i förhållande till valsarna, böra de
vara försedda med en särskild justeringsanordning; detta är i synnerhet av vikt vad
beträffar valsbordet på utgångssidan, enär detta utom sin uppgift att styra och stödja
materialet vid valsningen även är avsett att tjänstgöra som avstrykare för undervalsen.
För underlättande av ämnenas framförande till valsarna infällas stundom rullar i
valsborden på verkets framsida, och då det gäller valsning av grövre dimensioner
kunna valsborden helt ersättas av grova rullar, vilka då drivas medelst en kedja från
valstappen.
Avstrykare. För att förhindra s. k. bandning, d. v. s. att det från valsarna
utkommande materialet fastnar i spåret och följer med runt endera valsen, varigenom
stor fara för valsbrott skulle uppstå, kommer för under valsen vanligen avstrykare
till användning. Dessa utgöras oftast av mejselformade järn, vilka anbringas ett för
varje kaliberöppning tätt intill valsen och samtliga stödjas av en mellan valsstolarna
löpande stång. Bandning runt övervalsen kan förhindras därigenom, att man låter
valsverket arbeta med s. k. övertryck, d. v. s. att antingen övervalsen gives en något
större diameter än undervalsen, eller också, att spåren anordnas så, att profilytans
tyngdpunkt förlägges något under valslinjen. Denna senare metod tillämpas särskilt vid
valsning av profiljärn. I båda fallen åstadkommes en större sträckning av materialet på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
