Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. VALSNING.
115
Saxar. För avklippande av skrotändar samt för uppdelande av materialet under
och efter valsningen använder man saxar, vilka äro av olika slag allt efter det material,
som skall klippas. Sålunda använder man hydrauliskt drivna saxar för grova
dimensioner över 400 mm 4-kant, mellan 400 och 200 mm 4-kant användas elektriskt drivna
saxar med dubbelsidiga stativ och därunder elektriskt drivna saxar med ensidiga stativ,
där saxen alltså är tillgänglig även från ena sidan. För avklippande av varma ämnen
medan dessa äro i rörelse komma s. k. flygande saxar till användning, och dessa måste
vara så beskaffade, att de under själva klippningen kunna följa ämnets rörelser. Fig. 172
visar schematiskt huru en dylik för ångkraft anordnad flygande sax arbetar.
Sågar. De vid valsverken använda sågarna utgöras av cirkelsågar och utföras
olika, beroende på om materialet skall avskäras i glödande eller i kallt tillstånd.
Varmsågar, som användas för sågning av ämnen, 4-kant- och rundjärn m. m., äro
försedda med relativt små uppstukade tänder samt löpa med en periferihastighet av c:a
6 000 m per minut. Kallsågar användas för avskärning av räls, balkar etc. samt hava
mycket små eller inga tänder alls. På grund av den stora periferihastigheten, c:a 8 000
m per minut, är det möjligt att med dessa sågar skära igenom kallt material, även om
sågarna ej äro försedda med tänder. Genom friktionen mot sågen bliver nämligen
materialet framför denna glödande, varigenom sågen kan från detta lösslita partiklar och
skära sig igenom materialet. Själva sågklingan måste avkylas med vatten.
Valsverkens uppställning och allmänna anordning. Med hänsyn till valsverkens
användning för skilda ändamål kan man, som förut framhållits, sammanföra de olika
valsverkstyperna till vissa grupper, vilka dock ej bilda strängt avskilda enheter, utan
mer eller mindre övergå i varandra. Såsom av den å sid. 83 meddelade klassifikationen
framgår, komma för ett och samma ändamål vitt skilda valsverkstyper i fråga. Ehuru
lokala förhållanden givetvis ofta betinga mycket olika anordningar, samt en mängd
konstruktioner komma till användning, på vilka inom ramen av denna framställning ej
kan ingås, äger dock nämnda klassifikation liksom även de i det följande lämnade mera
detaljerade uppgifterna i stort sett sin giltighet.
Götvalsverk. För valsning av grova göt med en vikt av 3—5 ton användas
mest omkastningsverk med ett stol-par. Dessa verk avse endast framställande av ett
halvfabrikat såsom exempelvis billets eller 4-kantiga ämnen till balkar, vilka ämnen sedan
omedelbart utvalsas i ett närliggande balkverk till färdig vara. Valsningen sker ned till
100 mm 4-kant, sällan till klenare dimensioner. Dylika götverk äro i allmänhet avsedda
att lämna ämnen till ett flertal samtidigt i gång varande valsträner, varför en stor
produktion hos verket är nödvändig. Av denna orsak stannar man vid utvalsningen vid relativt
grova dimensioner, varigenom givetvis en större produktion kan ernås. Som exempel kan
nämnas, att vid utvalsning till en ämnesdimension av 130 X130 mm brukar man i ett
dylikt verk kunna utvalsa c:a 75 ton per timme. För drivning av verket användas antingen
ångmaskiner eller elektriska motorer enligt Ilgner-Leonardsystemet, och den erforderliga
kraften är högst betydande, i det att den för större verk uppgår till 8 000 å 9 000 hkr.
Valsarnas rotationshastighet är varierande, så att hastigheten är låg, då materialet gripes
av valsarna, men under sticket successivt ökas upp till c:a 100 varv i minuten. Valsarna,
som tillverkas av stål, hava en diameter av 750—1 200 mm och en längd av 2 000—3 200
mm, detta senare för att man skall få rum för nödigt antal spår. Fig. 173 visar
uppställningen av ett dylikt verk. F betecknar där en götstol, vari götet, då det kommer
från vällugnen, anbringas i vertikal ställning, och som sedan tippas, så att götet kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
