Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
METALLERNAS BEARBETNING.
Koppar låter mycket lätt valsa sig och kan utan fara upphettas, vanligen sker
detta till rödvärme. Den smälta kopparn tappas i kokiller till göt av olika dimensioner,
allt efter som den skall utvalsas till plåt, stänger eller tråd. Göten synas noga, varvid
ojämnheter, mindre sprickor, föroreningar o. d. bortmejslas, och därpå uppvärmas de i
samma sorts ugnar, som användas för värmning av stål. Själva valsningen skiljer sig
från valsning av järn endast därigenom, att man kan taga större pressar.
Nickel, brons och smidbar mässing utvalsas ävenledes vid
rödvärme. Beträffande mässing så är vanlig sådan, ehuru den i kallt tillstånd med
lätthet kan bearbetas, dock ofta vid högre temperatur så spröd, att den vid bearbetning
faller sönder i stycken. Mässing, som skall varmvalsas, måste därför hava en för detta
ändamål avpassad sammansättning, och en halt av t. ex. c:å 60 % koppar och 40 % zink
har visat sig lämna ett material, som även i glödande tillstånd låter såväl valsa som
smida sig.
Zink valsas vid en temperatur ej överstigande 150°, och man brukar vid valsning
av zinkplåt upphetta valsarna medelst ånga, på det att plåtarna ej skola avkylas för
hastigt.
Aluminium upphettas för varmvalsning till en temperatur av 200° å 300°.
Temperaturen är här ej av så stor betydelse, blott den ej är för hög, i det att
aluminium även låter kallvalsa sig. Varma ämnen vilja gärna klibba fast vid valsarna,
varför man brukar bestryka dessa med olja. För ernående av en jämn och slät yta
vid valsning av aluminiumplåt är färdigparet försett med polerade valsar samt
dessutom med en putsanordning för avsopning under själva valsningen av damm och
smuts från valsarna.
Kallvalsning skiljer sig från varmvalsning därigenom, att materialet bearbetas i
kallt tillstånd, att valshastigheten vanligen är avsevärt mindre, samt att ej så stora
pressar komma till användning. Genom kallvalsning bliver materialet (i fråga om järn
och stål) hårdare, dess hållfasthet och elasticitet ökas, men samtidigt avtager dess
seghet, varför man efter viss nedvalsning är nödsakad att underkasta det utglödgning,
innan valsningen kan fortsättas.
Tillvägagångssättet vid kallvalsning av järn och stål liksom även de
förändringar av materialet, som härvid äga rum, bjuder alltså på stora likheter med
förhållandena vid dragning av järn- och ståltråd. Förutom för höjande av kvaliteten användes
kallvalsning av förut varmvalsat material, då man vill komma ner till klenare dimensioner
samt åstadkomma mera exakta mått än som är möjligt genom varmvalsning. Vid den
förberedande bearbetningen av stål och järn betjänar man sig av kallvalsning
huvudsakligast för framställande av band samt vissa plåtsorter, exempelvis bleckplåt (se sid.
124). Även förekommer kallvalsning vid tillverkning av profiljärn av små dimensioner.
Valsverken konstrueras i allmänhet som duo verk och överensstämma i stort sett med
vanliga för varmvalsning använda duoverk, men hava relativt mindre dimensioner och kortare
valsar än dessa. Vidare bestå de vanligtvis endast av ett enda stol-par; stundom kunna
dock tvenne efter varandra placerade stol-par komma till användning. Valsarna tillverkas
antingen av kokillhärdat gjutjärn eller också på så sätt, att en härdad stålring påkrympes
en kärna av gjutgods. Järn- och stålband varmvalsas i allmänhet ej till tunnare
dimensioner än 2 mm; önskar man tunnare band eller en jämn och blank yta, övergår man
till kallvalsning. De från varm valsverken kommande och i ringar upplindade
järn-eller stålbanden böra före kallvalsningen betas, avspolas, doppas i kalkvatten samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
