Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Bearbetning av plåt och bleck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
METALLERNAS BEARBETNING.
Fig. 247—249. Hjälmar med rörligt
visir. Omkring början av 1400-talet.
gått till våra dagars »gördelmakare». Plåtslagarnas göromål inskränkte sig till sådana
arbeten, som fordrade mindre konstnärskap, såsom husgerådssaker och dylikt, och de
utvecklade denna yrkesgren småningom till en
industri, varav följden blev, att plåttillverkningen
omfattades med mera intresse och gjordes till föremål för
hyttdrift. Detta skedde nog först vid slutet av
1400-talet, då vattenkraft kom till användning för
järnstyckenas uthamring. Härigenom kunde man
bearbeta större stycken och utföra arbetet betydligt
fortare än för hand. Huru man emellertid ännu i början
av 1500-talet utförde sådant arbete visar en gammal
avbildning från denna tid (fig. 250). Men allteftersom
industrien mer och mer utvecklade sig, förmådde ej
heller denna metod tillfyllest motsvara det krav, som
en nyare tid ställde på denna fabrikation. Då
infördes en annan metod, nämligen valsningen, vilken vi i
det föregående lärt känna. Valsad plåt har många
företräden framför den som tillverkats genom hamring; den
är mera jämntjock i godset, och den jämna pressningen
mellan valsarna hindrar uppkomsten av de ojämna
spänningar som uppstå vid hamring, vadan den valsade plåten blir betydligt starkare.
Järnplåt förekommer i marknaden under benämningarna grov-, tunn- och bleckplåt,
vilken senare är förtent tunnplåt och därför även benämnes vitbleck.
All bearbetning av järnplåt kunde visserligen med ett gemensamt namn kallas
plåtslageri, men emedan arbetsmetoderna vid behandlingen av grovplåt, tunnplåt och
bleckplåt äro vitt skilda, har man delat plåtens bearbetning i tre hantverk eller
yrkesgrenar, nämligen grovplåt-, tunnplåt- och bleckslageri.
Fig. 250. Plåtslagning i början av 1500-talet.
Dessa yrkesgrenars arbetssätt äro så olika, att man exempelvis lika gärna kunde
försöka sätta en skomakare att sy en väst som en tunnplåtslagare att göra t. ex. en
ångpanna. Inom hantverkeriet brukar emellertid mestadels samma yrkesman lära både
tnnnplåtslageri och bleckslageri och kallas då plåt- och bleckslagare. Vi skola här först
sysselsätta oss med detta sistnämnda dubbelhantverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
