Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Skruvar och muttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
METALLERNAS BEARBETNING.
göras ofta spiralformiga (fig. 322 d), varigenom skärningen underlättas. För genomgående
hål användas vanligen 3 gängtappar efter varandra (fig. 332), nämligen först »förtappen»,
som har alla gängor ganska mycket
avfasade, därefter »mellantappen» och
slutligen »eftertappen», som har fullständiga
gängor. De båda förra äro svagt koniska.
Vid gängning av bottenhål användas blott
2 tappar, s. k. »grundtappar».
Maskin-gängtappar hava vid främre änden en
cylindrisk del, avsedd att giva noggrann
styrning i förborrat hål eller för tappens
styrning mellan dubbar. Muttertappar
färdiggänga i ett enda skär och hava
därför jämförelsevis stor längd samt äro
svagt koniska. Enligt Bergs system (fig.
333) är tappens nedersta del a cylindrisk
och av tapphålets storlek, varigenom god
styrning erhålles, därefter följer en konisk
förtapp c, skild från den nedre delen
genom ett spår b samt med avfasade
gängor, och överst är anordnad en konisk
eftertapp e med upptill fullt färdiga
gängor. Vid gängning för hand sättes
tappen i rotation med ett svängjärn, försett
med hål för tappens övre, fyrkantiga del.
Då gängning av bottenhål sker i maskin,
måste tillses, att tappen, sedan den nått
hålets botten, upphör att rotera för att
•ej avbrytas. För detta ändamål användes en säkerhetskoppling med friktionsskiva, så
att spindeln kan rotera utan att medtaga gängtappen. Även förekomma anordningar,
som tillåta ett hastigt och bekvämt utdragande av gängtappen ur hålet, utan att
spindelns rotationsrörelse behöver omkastas.
Vid de tillfällen, då gängkloppan och gängtappen ej äro lämpliga att använda,
griper man till svarven. Arbetsstycket fastsättes på vanligt sätt vid svarvspindeln samt
försättes i långsam rotation, under det att
skär-stålet samtidigt erhåller en sidomatning, svarande
mot stigningen, d. v. s. frammatningen under ett
varv. I vissa fall, särskilt då skruvskärning
förekommer uti andra, ej för detta ändamål
anordnade maskiner (horisontal-borrmaskiner,
revolversvarvar etc.), åstadkommes spindelns och
arbets-styckets sidoförskjutning med tillhjälp av en å
den förra fäst hylsa (»patron», fig. 334), försedd
med gängor, i vilka gängorna från en fast mutterdel d ingripa. Härvid fordras
dock ett stort antal patroner. Mera mångsidig användning har gängskärningssvarven
med sin noggrant skurna ledarskruv, vars varvantal måste vara en viss mångfald eller
bråkdel av svarvspindelns, allt efter stigningen hos den gänga, som skall skäras. De
Fig. 331. Tvärsnitt av gängtappar.
Fig. 334. Spindeldocka med gängpatron.
Fig. 332. Gängtappar.
Fig. 333.
Bergs
gäng-tapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>