Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Fräsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
METALLERNAS BEARBETNING.
maskinerna, jämte de nästan samtidigt framträdande slipmaskinerna, ligga till grund
för den moderna massfabrikationen i fråga om själva bearbetningen liksom sänksmidet
för arbetsstyckets råa formgivning.
[Fig. 419. Avrullningsfräs
(snäck-fräs) för kugghjul.
Fig. 420. Fräs för
upprymmare.
Fig. 421. Fräs för
spiralborrar.
I Sverige infördes fräsmaskinerna på 1860-talet ungefär
samtidigt med remingtongeväret, vars olika delar, särskilt
hos låsmekanismen, svårligen skulle kunnat tillverkas utan
dessa maskiner.
En fräs är ett verktyg i form av en rotationskropp,
som på sin yta är försedd med skärande eggar, vilka under
Fig. 422. Fräsning av
upp-rymmare.
Fig. 423. Fräs för
upprymmare.
Fig. 424. Vinkelfräs
för upprymmare.
Fig. 425. Hålfräs,
solid.
Fig. 426, Hålfräs
med insatta stål.
Fig. 427. Spiralfräs.
verktygets roterande arbetsrörelse och samtidiga förskjutning mot arbetsstycket
vinkelrätt mot rotationsaxeln utskär spånor av till- eller avtagande tjocklek, s. k.
»komma-spånor» (fig. 406), sålunda ej spånor av konstant tvärskärning, såsom vid svarvning,
hyvling och borrning. Alla tändernas eggar böra ligga på samma rotationsyta, tänder
och tandluckor böra vara så stora, att de förra bekvämt kunna skärpas och de senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
