Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Slipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
METALLERNAS BEARBETNING.
och kisel, erhållen vid försök på 1890-talet att i elektrisk smältugn framställa diamanter.
Alundum är ett annat konstgjort slipmedel, utgörande kristalliserad aluminiumoxid,
utvunnen ur den i naturen i stor renhet förekommande bauxiten (amorf
aluminium-hydroxid). Råvaran nedsmältes vid c:a 4 000° C. i elektriska ugnar av det inom detta
område välkända NoRTON-bolaget vid Niagarafallen. Ännu ett slippulver, nästan av
karborundens hårdhet, är korubin, erhållet såsom biprodukt vid framställning av rena
metaller, särskilt krom, enligt Goldschmidts termitmetod.
Bland den stora mängden bindemedel må särskilt nämnas magnesiacement, sintrad
vitlera (kaolin), silikat
eller vattenglas
(Ran-some), smälta metaller
och legeringar såsom
gjutjärn och mässing,
vidare schellack (för små
skivor), vulkaniserad
kautschuk (Poulet),
tannit eller garvat lim
(amerikansk
uppfinning), celluloid m. fl.
De fyra förstnämnda
bindemedlen, som äro
av oorganiskt ursprung,
göra skivorna nästan
oelastiska och alltså
mycket känsliga för
sidotryck vid tunna
dimensioner, ehuru på
samma gång okänsliga
för hetta, köld och
vatten. De övriga, ovan
anförda, organiska
bindemedlen äro däremot
elastiska och äro
sålunda särskilt lämpliga
till mycket tunna
ski
vor. Smärgelpulvret blandas med bindemedlet i förhållandet 9 :1 och massan pressas
i formar och torkas eller brännes i vissa fall. Slipskivor av pulvriserad korund och
schellack lära redan 1838 varit i bruk i Hindostan, men först 1842 erhöll Henry
Barclay ett engelskt patent på tillverkning av smärgelskivor. Redan följande år
framställde Malbec i Paris, Muller i Gotha och Dollinger i Tübingen slipskivor av
konstgjorda, sammansatta material. Ett egendomligt sätt att öka skivans slipförmåga,
uppfunnet av Rob. Hardie, består däruti, att den formas av lager av olika skarp
och grov smärgelmassa. Man har även försökt att använda glas som bindemedel
(Röhr & Son). I Förenta staterna utvecklades slipskivindustrien betydligt snabbare än
i Europa och redan vid 1880-talets slut konsumerade detta land c:a 70 procent av
världens hela tillverkning av smärgelskivor.
De olika hårdhetsgraderna betecknas hos de amerikanska skivorna med bokstäverna
Fig. 455. Slipmaskin för svarv- och hyvelstål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
