- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
307

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Eggverktyg - Saxar - Liar m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPECIALTILLVERKNINGAR. EGGVERKTYG. LIAR M. M. 307

däri kunna insätta den i fig. 538 visade lilla gaffeln. Ett par stift fasthålla spiralfjädern,
ett anslag nedtill i ena skänkeln begränsar rörelsen, en nit förenar skänklarna, och en
bygel (fig. 539) nedtill håller dem tillsammans, då saxen ej användes. Denna lätta och
billiga sax användes, såsom namnet angiver, till avklippning av blommor.

Liksom i fråga om fickkniven är omnämnt, har man även vid tillverkning av saxar
bemödat sig att med den sedvanliga formen förena mångsidighet, ändamålsenlighet
och prydlighet. Sålunda visar t. ex. fig. 540 en sax för teckning av mönster, fig. 541
en fick- och cigarrsax, fig. 542 en annan form av ficksax, fig. 543 en dylik med
länkanordning, fig. 544 en ficksax av samma typ som den i fig. 505 sid. 299 avbildade
fickkniven samt slutligen fig. 545 en dylik med kniv och nagelfil.

Liar m. m. Bland hithörande knivliknande verktyg må först med några ord
omnämnas de långa klingor, som under benämningen »Sackhauer» tillverkas flerstädes
i Tyskland, framför allt i Westfalen. Huvudsakligen avsedda för export till Sydamerikas
och Afrikas spanska och portugisiska länder, hava de å dessa ställen en synnerligen
mångsidig användning såväl inomhus som i skogen samt få ersätta alla i Europa
vanliga specialverktyg, från penn-, jakt- och faskinkniven till bilan och andra huggverktyg.
De bäras ofta i läderslida vid gördeln och tjäna i första hand till vapen och till banande
av vägar i urskogarnas snår. Sådana knivar tillverkas emellertid även i vårt land,
likaledes för export, hava fullkomligt rak och jämnbred eller mot spetsen något bredare
klinga av 30 till 40 cm längd och förses antingen med trä- eller benskaft. Besläktade
med dem äro ett slags huggknivar med breda, starka blad och bågformigt krökt egg,
vilka hava en mycket växlande form samt användas vid sockerplantagerna för
avhuggning av sockerröret.

En övergångsart mellan kniven och Hen bildar den krökta skäran, vars form,
såsom redan i inledningen omnämnts, är av urgammalt datum. Liksom de ovannämnda,
grövre knivarnas bruk till fredliga värv icke utesluter deras användning såsom
dödsbringande vapen, så är också lien, detta fasaväckande vapen i »Hemannens» hand, en
symbol av döden och har, såsom man i historien mångenstädes finner, ofta av
lantmannen i farans stund måst begagnas såsom ett fruktansvärt hugg- och stickvapen, fäst
i upprätt ställning vid ett skaft.

Vid tillverkning av liar användes numera allmänt götstål i stället för det förut
brukliga välljärnet, varigenom den besvärliga stålningen bortfaller. Fig. 546 visar, huru
den valsade grundformen utvecklas till en färdig lie.

Till en början sker arbetet i varmt tillstånd {1—9). Efter böjning av »ängeln» eller
tången för hens fästande vid skaftet (2) anbringas genom ett egendomligt
förfaringssätt en liten klack {3) vid tångens ände för dess stadigare fäste vid skaftet. Denna klack
formas sålunda (fig. 547), att änden böjes till rät vinkel a, den böjda delen sammantryckes,
b, c, och färdigbildas i ett sänke d, e. Härefter utsmides klingan i tvenne hetsar (fig.
67 4, 5), sålunda att ena halvan uträckes i vardera hetsen, varefter ojämnheterila mellan
de uträckta ställena bortarbetas {6, 7). För att giva klingan större styvhet uppböjes
dess rygg likaledes i tvenne hetsar {8, 9). Nu följer kallbearbetningen, till en början
kal Ih am ring och glättning under snabbhammare, därefter inriktning av tången till
rätt läge, jämnklippning av eggen, bladets riktning, anbringande av stämpel eller märke
samt härdning och anlöpning. Liar härdas i olja och anlöpas i sandbad på glödande
plattor. Den rätta hårdhetsgraden är härvid av stor betydelse: eggen måste vara
tillräckligt hård för att stå sig mot halmens kiselhaltiga ytterhud, men på samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free