Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Nålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
METALLERNAS BEARBETNING.
lönande hantering. Dess hemort i Tyskland och Västerlandet över huvud är
Nürnberg; härifrån omnämnas år 1370 för första gången medlemmar av ett nålmakarskrå.
Innan durkslaget och borren började användas, åstadkommo dessa gamla nålmakare
ögat på sina nålar genom att tillplatta ståltrådens ände, utskära en mittspringa däri
och därefter hophamra de båda små skänklarnas ändar. Av nürnbergarna lärde
fransmän och engelsmän konsten att tillverka sy- och knappnålar; ända till senare hälften
av 1500-talet togo de senare sina nålar dels från Tyskland, dels från Spanien.
Omkring år 1545 fanns i London en neger, som tillverkade fina »spanska» nålar; men
han ville ej lära ut sin konst åt någon, och den dog därför ut med honom. Ej långt
därefter kom dock ed tysk och lärde nålmakeriet. Engelsmännen ha väl använt vad de lärt;
de voro nämligen ej blott de första, som idkade nåltillverkning i större skala (sedan 1650),
utan uppfunno även de därtill erforderliga metoderna och maskinerna och försågo en
längre tid hela världen med denna artikel. Sedermera ha de dock av tyska fabrikanter
blivit fullkomligt upphunna i avseende på varans goda beskaffenhet och överträffade i
avseende på dess prisbillighet.
Huvudsätena för den tyska nåltillverkningen äro städerna Aachen och Iserlohn;
den senare står främst i avseende på produktionens mängd. Där tillverkas nämligen i 13
fabriker omkring 12 millioner nålar pr dag, eller ungefär lika mycket som i Aachen,
Altena, Schwabach och Ichtershausen tillsammans. Sammanlagda nåltillverkningen i
England, Amerika, Belgien, Frankrike, Ryssland och Österrike anses knappast nå till
jämnhöjd med den tyska.
Nåltillverkningen är en av de industrigrenar, inom vilka arbetsfördelningens
hälsosamma inflytande på varans fulländning och prisbillighet på det mest slående sätt ger
sig till känna. Då varje arbetare endast utför en helt liten del av den mängd olika
behandlingar, nålen måste undergå, och ej sysselsätter sig med annat än detta enda arbete,
uppnår han däruti en nästan underbar färdighet och noggrannhet, och endast därigenom
blir det också möjligt att förklara det billiga priset på en synål, som dock, innan den blir
fullt färdig, måste några och 80 gånger gå ur hand i hand.
Synålar tillverkas för det mesta av ståltråd; för simplare och grova sorter användes
även järntråd, vilken då under arbetets gång först måste förvandlas till stål. Från
tråd-drageriet levereras tråden i stora ringar, och det blir därför det första arbetet i
verkstaden att rikta den böjda tråden och avklippa den i lämpliga längder. Detta sker ännu
mångenstädes på hävdvunnet, ganska primitivt sätt. Tråden dragés nämligen över ett
litet bräde, »riktholt», mellan därå i sicksack inslagna 5—6 stift, varigenom den uträtas,
avskäres till en början i så långa stycken som utrymmet medgiver och sammanlägges till
knippen av vid pass 20 mm tjocklek. Arbetaren tar ett sådant knippe i ena handen,
lägger samtidigt med den andra en mot den avsedda nållängden svarande »tolk»
(längdmått) utmed knippets ena ände samt avklipper detsamma genom tryckning med knäet
mot ena skänkeln av en uti verkbordet fäst grov sax (fig. 564).
Vid grövre tråd och då större noggrannhet fordras användas numera alltid maskiner.
Riktbrädena äro då ej sällan försedda med rullar i stället för med fasta stift (fig. 565),
och ofta anbragta i två rader, vinkelrätt mot varandra, så att tråden riktas i både
våg-och lodled. Den från hasplarna kommande tråden fattas av en fram- och återgående
tång, som drager ut tråden precis till avsedd längd och därefter släpper den mellan
ett par saxkäftar, som åverkas av en excenter och avklippa bitarna, vilka nedfalla uti
en vid maskinen anbragt behållare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
