- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
316

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Nålar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

METALLERNAS BEARBETNING.

Fig. 569—572. Maskin för brynande av
syn ålsuddar.

■ 1

bliva därför starkt upphettade och anlöpa, medan glödande stenpartiklar i stora
mängder slungas omkring likt ett gnistrande fyrverkeri.

Alldeles utan kontroll av människohand kan emellertid maskinen tydligtvis icke
lämnas. Men en arbetare kan sköta fyra till fem slipmaskiner, utan att han, såsom
hand-sliparen, ständigt behöver vara i deras närhet; han
blir således i vida mindre grad utsatt för det
farliga dammet, med vilket dessutom, tack vare
maskinerna, det stora flertalet arbetare alls icke
behöver komma i beröring.

En övad handslipare kan på en dag slipa vid
pass 15 000 skaft, således 30 000 nålar, medan
slipmaskinen på en timme kan slipa 10 000—12 000
skaft i båda ändar. Arbetaren har härvid endast
att i rätt tid tillföra maskinen nytt förråd av
skaft och borttaga de med slipade nålar fyllda
samlingslådorna.

Sedan nålämnena sålunda fått sina spetsar,
skola de naturligtvis också förses med »ögon».
Därtill måste de emellertid förberedas, först och
främst genom noggrant borttagande på ögats plats
av all möjligen vidlådande slipspån, vilket sker i

den s. k. mittslipning smaskinen, som är så inrättad, att nålämnena, i ständigt
fortlöpande ström, parallellt med varandra framglida genom en smal springa och därvid
fullkomligt renpoleras av en under dem snabbt kringlöpande smärglad rem.

Själva ögats öppnande sker genom två operationer: märkning och uthuggning. Den
förra verkställes med tillhjälp av stålmatriser, noga utarbetade efter den färdiga nålens
form och naturligtvis avsedda för två ögon vardera (fig. 573, 574). Till en början avser
man emellertid icke nålämnets genomslagning utan blott en tillplattning på ögonens
plats. Den ena av dessa båda matriser är anbragt på stämpeln av en handpress eller å
huvudet av en fallhammare, och den andra på ett motsvarande städ. På detta städ
läggas nålskaften, ett i sänder, och få sitt vederbörliga slag, varigenom de dels
tillplattas och förses med sidorännor för ögonen, dels erhålla en liten skåra på mitten
för den blivande tudelningen, samt
stämplas med nummer och
firmamärken.

För ögonens anbringande
användes till en början i England en liten
handpress med stålspets, som genom
en hävarm nedtrycktes mot och
genomstack nålstiftet. Sedermera
inrättades sådana pressar för ångdrift,

fingo således större kraft och kunde därför förses med dubbelspetsar, som antingen
nerifrån eller uppifrån med ett slag öppnade båda ögonen i de ännu odelade
nålämnena, vilka av en arbeterska undan för undan matades in i maskinen.

Redan införandet av dessa maskiner utgjorde ett väsentligt framsteg i jämförelse
med det förut använda handarbetet, då man först klippte sönder skaften i två lika långa
delar och sedan genom flera operationer medelst hammare först märkte och därefter

Fig. 573, 574. Märkning av synålar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:18:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free