Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Nålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
METALLERNAS BEARBETNING.
utvisar, en skarp list, något snett, som underifrån ingriper i den lilla skåran på
dubbelnålarnas mitt, (fig. 577) och genom den lindriga tryckningen mot skårans ena kant
giver dem nödig styrsel i sidoled. Så snart en nål kommit på sin plats, öppnar stansen
med ett kraftigt slag dess båda ögon, varefter nålen utav haken d ögonblickligen
undan-föres och nedfaller i samlingslådan.
För att jämnt och hastigt kunna tudelas uppträdas dubbelnålarna nu, omkring 30
stycken i varje rad, på två järntrådar, så att det hela får likhet med ryggraden på en
fisk. Detta arbete utföres vanligen av barnen i arbetarhemmen, vilka återleverera
dessa fiskbensryggar till fabriken, ordentligt sammanlagda till små paket. Här brytes
varje sådan rad mitt itu, och varje enkelnål insättes uti en mycket bred flacktång (fig.
579), så att huvudändarna, genom att föras fram och åter mot en slipsten, kunna göras
fullkomligt släta och runda.
Sedan nålarna på ena eller andra sättet fått ögon och tillbörlig form, måste de
härdas. Äro de tillverkade av järntråd, måste järnet dock dessförinnan omvandlas till stål.
Detta sker genom »cementering», d. v. s. nålarna inläggas i deglar tillsammans med en
blandning av benmjöl och träkolsstybb
och glödgas ungefär 12 timmars tid i en
härför inrättad ugn. Kolämnet i
härd-ningssatsen har då inträngt i järnet och
förvandlat detta till stål.
Vare sig nålarna cementerats eller
icke, äro de emellertid på grund av den
föregående behandlingen på varjehanda
sätt missformade och behöva därför
riktas, innan de härdas. Detta sker
återigen genom rullning, på samma sätt som
före bryningen, men mestadels användes
nu blott en ring (fig. 580), som löper i ett fördjupat spår. Efter denna operation
äro nålarna fullkomligt raka.
Härdningen verkställes genom att upphetta nålarna, lagda, jämte papper eller
ister, på järnplåtar, till rödglödgning och därefter skaka dem i kall olja. De hava dock
nu återigen blivit alltför spröda och måste därför anlöpas, vilket sker uti en
plåttrum-ma, som under vid pass 10 minuter kringvrides över en eld. De bliva därigenom
spänstiga och få den bekanta, violetta färgen men äro fortfarande något ojämna och
smutsiga samt behöva därför till sist skuras och poleras.
Detta är ett mycket tidsödande och mödosamt arbete, som förut utfördes för hand.
Sådant kan naturligtvis icke mera ifrågakomma, då det är fråga om milliontals nålar
pr dag. Till en början måste de från anlöpningstrumman kommande, om varandra
blandade nålarna ordentligt läggas bredvid varandra, vilket sker genom massans
skak-ning fram och åter uti grunda lådor. Genom skicklig behandling ordna de sig där så
småningom jämte varandra i långa rader. Därifrån uttagas de försiktigt i små grupper
och läggas på en grov linneduk i flera lager med däremellan strödd skarpkantig sand och
fin smärgel; den förra har till ändamål att bereda nödiga mellanrum för den senare, som
skall skura nålarna. Då ett tillräckligt antal blivit inlagt, hoprullas duken till en liten
rulle om vid pass 10 cm bredd och 35—40 cm längd, vilken således innehåller ungefär
^2 million nålar; rullen tillbindes väl i ändarna och inslås i ett »snörliv», d. v. s. en duk
försedd med »planschetter» av rullens längd. Vid rullens ena ände stickes i omhöljet
Fig. 579. Tång för
nål-huvudenas slipning.
Fig. 580. Nålarnas riktande
före härdningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
