Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Nålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. KNAPPNÅLAR.
323
tätt sammanträngd spiral eller bräns. Huvudtråden, som måste vara mjuk och smidig,
avvecklar sig från en spole och upprullas på molen, sedan dess ände fasthakats vid denna.
Men den långt utskjutande molen behöver härvid ett stöd för sin fria ände; arbetaren
betjänar sig därvid av en i handen förd klots, som har två pinnar och en ögla. Emellan
pinnarna kommer molen att ligga, och genom öglan löper tråden. Detta s. k. knappträ
eller drejholt tjänar även till att leda tråden, så att vindning lägger sig vid vindning;
det föres för detta ändamål av arbetaren lagom fort från molens fasta ände till
den fria, en förrättning, som tråden vid uppvindningen verkställer nästan av sig
själv. Denna uppspinning av tråden går så fort, att en arbetare på en timme kan
tillverka bränsarna till 36 000 nålhuvuden. För övrigt åstadkommas trådspiraler på
samma sätt även inom andra industrigrenar, t. ex. vid tillverkning av hängselresårer;
det finns även för denna spinning självverkande maskiner, som arbeta med flera
molar på en gång.
De från molarna avdragna små spiralrören, bränsarna, klippas nu på en liten fin
stocksax, vid pass 10 eller flera i sänder, i korta stycken, av vilka vart och ett lämnar ett
nålhuvud (fig. 589, 590). Konstfärdigheten består här däruti, att varje snitt avklipper
varken mer eller mindre än två vindningar, dessutom även i snabbheten; en sådan
hu-vudavhuggare kan nämligen avklippa ända till 40 000 i timmen. För att underlätta den
följande operationen, huvudenas påsättning,
uppmjukas vanligen spiralämnena ännu mera genom
glödgning över koleld.
Den sista viktiga operationen bildar huvudets
förening med nålskaftet, den s. k. slagningen. Den
verkställes på vippan, ett slags liten fall- eller
slåg-press. På ett fast bord eller en träklots är fäst en
liten ståltärning, vars övre yta har en liten grop för
huvudet och en skåra för upptagande av knappnålens skaft. Denna tärning utgör vippans
understämpel, och motstycket härtill, en alldeles lika beskaffad stålstamp, innehåller
ävenledes en liten halvklotformig grop, som noga passar in på den första och
tillsammans därmed bildar den hålform, vari knappnålshuvudet erhåller fasthet och form.
Overstämpeln sitter naturligtvis på den undre sidan av apparatens upp- och nedgående
rörliga del, vilken består av en lodrät, i ledare glidande stång, som ungefär på mitten
är belastad med en blykula av 4—6 kg vikt. Genom en trampa eller stigbygel med
snöre har arbetaren denna rörliga del i sin makt; genom trampan lyftes den i höjden,
och lössläppt faller den av sin egen tyngd. Slagen kunna falla så mycket tätare, som
hela fallhöjden vid arbetet ej belöper sig till mer än ett par centimeter. Vippan är
mycket enkel och kan skötas till och med av en liten flicka eller en gosse. Arbetaren har
ett parti tillspetsade skaft och bränsar framför sig; han tar ett av de förra, träder det med
spetsen i bränshögen och uppfångar därpå en av de små spiralerna, skjuter denna strax
mot huvudänden, lägger nålen i understämpelns Ella fördjupning, på samma gång han
genom en tryckning på trampan lyfter överstämpeln, och ger så i snabb följd 4—6 slag,
varvid han för var gång vänder på nålen. Under detta arbete släpper han nämligen ej
nålen ur handen; den skjuter med spetsen så långt ut som behövs för dess hållande, ty
det lilla städets eller understämpelns yta utgör, liksom överstyckets, endast omkring
9 mm i kvadrat. Genom den mjuka trådens sammanstukning i vippans hålform får
knappnålens huvud tillräcklig fasthet. Till huvudets säkra fästande bidrar även något
den skarpa strävhet, som uppstått genom avklippningen vid skaftets huvudände och
Fig. 589, 590. Huvndspiral för
knappnålar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
