Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
METALLERNAS BEARBETNING.
Fig. 597. Sågbock.
av blott två, vilka efter sågbladets genomgång erhålla rotation i motsatt riktning för
dess tillbakagång, en anordning som är känd inom valsningstekniken under
benämningen »omkastningsvalsverk». Härigenom sparas även tid och möda vid sågbladens
tillbakaförande.
Tandningen verkställes numera uteslutande med maskiner. Blott vid tillverkning
i allra minsta skala användes möjligen ännu »sågbocken» för detta ändamål. Denna
(fig. 597) har en efter sågtandens form profilerad stans a, som neddrives i den
underliggande dynans hål genom en hävarm. Stansen, som sitter löst i en ansats å hävarmen,
tryckes med en fjäder emot sin styrning för att erhålla noggrant läge. Därjämte finnes
å dynan anbragt en liten hake, mot vilken den sist utstansade tanden ligger an, på det
att sågbladet må erhålla rätt läge för nästa skär. Arbetet i denna enkla apparat sker
hastigt, tack vare den utomordentliga vana, som arbetaren efter mångårig övning
förvärvar, vilket har gjort, att tandningsmaskinen först under senare åren vunnit insteg
inom fabrikationen.
Såsom vid de
moderna arbetsmaskinerna är
brukligt, efterliknar
arbetet i denna maskin
fullständigt handarbetet.
Stämpeln drives
mekaniskt, och sågbladet
fram-matas i rätta ögonblicket,
vanligen medelst
frik-tionsvalsar, en väglängd,
motsvarande
tanddelningen eller tandbredden.
En stor del handsågar,
exempelvis de s. k. fuxsvanssågarna, hava en finare tandning mot spetsen samt
avtagande tanddelning, ett resultat, som lätt ernås genom mekaniska anordningar.
Efter utstansning av tänderna eller, kanske riktigare, av tandluckorna eller
mellanrummen mellan tänderna måste desamma skärpas, vilket arbete förr utfördes med
filen, numera med smärgelskivan. Denna skärpning smaskin arbetar fullkomligt
automatiskt, sågbladet frammatas periodiskt genom en hävstång jämte en i tänderna
ingripande hake, smärgelskivan rör sig upp och ned, styrd av en mall, och det
uppkomna slipdammet bortsuges genom en centrifugalpump.
Tillverkning av cirkélsågar företer åtskilliga olikheter. Efter härdningen anlöpes
och riktas sågbladet samtidigt genom pressning mellan tvenne glödande järnplattor,
varvid det erforderliga anlöpningsvärmet ledes till sågen från plattorna och denna
därefter får avsvalna under tryck. Den för sina tillverkningar välkända firman Henry
Disston i Philadelphia, som äger den största såg- och filfabriken i världen, använder
för detta arbete tvenne olika förfaringssätt. Vanligen äro de båda gjut järnsplattorna,
som likna kvarnstenar, anbragta i en ugn samt kringsvepas direkt av
förbränningsgaserna (fig. 598). Vid omkretsen finnas urtagningar, som efter behov kunna tillslutas,
varigenom överytans temperatur kan regleras. Sedan det härdade sågbladet inskjutits
genom ugnens arbetsöppning och lagts på den undre plattan, drives denna uppåt mot
den övre, antingen genom hydrauliskt tryck eller medelst skruvar. Ett annat
tillvägagångssätt, som i Amerika även användes för direkt härdning av större sågblad, består
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
