- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
337

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPECIALTILLVERKNINGAR. FILAR.

337

Grovfilar erhålla sin förberedande bearbetning, vanligen två på en gång (fig. 631),
uti hammarverk med vattenkraft eller uti ånghammare samt färdigsmidas i den
egentliga filsmedjan, varemot mindre filar tillverkas omedelbart i den senare av
valsat stål. Uti mindre verkstäder sker smidningen helt enkelt med släggan, varemot
de större använda ång- eller luftfjädringshammare. Därefter måste filämnet glödgas
för utjämnande av de vid smidningen uppkomna, inre spänningarna. Förr skedde detta
sålunda, att filämnena inlades uti stora ugnar, rymmande ända till 1 000—1 500 kg,
varvtals med lufttorkat trä och sålunda utsattes för direkt glödgning vid träets
förbränning under en tid, som till och med för små ugnar uppgick till nära 48 timmar.
Numera användas ugnar med vedeldning, i vilka filämnena endast utsättas för lågans
inverkan, varvid den för förbränningen använda luftmängden måste noggrant
avpassas, så att glödspån icke onödigtvis bildas.

Genom glödgningen och den därpå följande långsamma avsvalningen bliva ämnena
ofta skeva, varför de i regeln därefter måste riktas, varigenom de även befrias från
glödspån.

Härpå följer slipningen, som ännu oftast göres för hand, d. v. s. »framför knäna»,
varvid ämnena hållas såväl tvärsöver som längs stenen. Jämte bildandet av skarpa
kanter, som man även eftersträvar vid smidningen eller valsningen, lägger man härunder
stor vikt uppå, att ytorna hållas så raka som möjligt tvärsöver filen och att till och
med de allra minsta fördjupningar undvikas. Detta ger sig nämligen sedermera till
känna uti grundare grader och mindre skarpa tänder å dessa ställen, såsom hos
underhaltiga filar ofta nog kan vara fallet. Man finner alltså härav, att stora fordringar ställas
på sliparen, som genom växlande längs- och tvärslipning, till och med genom sned rörelse
hos filen, söker uppnå den högsta grad av likformighet.

Man börjar dock numera efter amerikanskt föredöme alltmera använda mekaniska
inrättningar inom filsliperierna. Flera filämnen fastspännas i en ram, som under
slipningen vrider sig fram och åter, så att sliplinjerna korsa varandra. Med hänsyn till
ämnenas utåt buktiga form är ramen på baksidan försedd med en på motsvarande sätt
formad, elastisk skiva, åverkad av en glidrulle, så att trycket alltid blir detsamma
under ramens upp- och nedgående rörelse. På det att slipstenens yta må nötas
fullkomligt likformigt, rör den sig under rotationen fram och åter; å dess axel är nämligen
fäst en spårskiva, i vars spår glider en fast tapp, som alltså framtvingar denna
sidorörelse.

Filsliperiet motsvarar för övrigt de oss redan bekanta knivsliperierna, och arbetet
i detsamma är särdeles besvärligt. Arbetarna äro tvungna att uppehålla sig i fuktiga
och dragiga lokaler samt taga härav lätt skada till hälsan. På senare tider hava dock,
tack vare en sträng yrkesinspektion, betydligt förbättrade förhållanden inträtt inom
dessa förut mycket vanlottade fabrikslokaler.

För tillverkning av mycket goda varor användas i amerikanska fabriker särskilda
filningsmaskiner. Ämnena inläggas i en ram, vilken tryckes emot en med filtänder
försedd, på vanligt sätt huggen arbetsyta med fram och återgående rörelse parallellt
med filarnas längdriktning. Ramen erhåller härunder en långsam fram- och återgående’
sidorörelse, under det att den genom en hävstångsbelastning samtidigt tryckes mot
den filande stålytan. Man nedlägger i Amerika en ovanlig omsorg på den förberedande
bearbetningen av filen, vilket har sin förklaring därav, att man därstädes nästan helt
och hållet övergivit handhuggning och infört maskinhuggning, som ställer större
fordringar på filämnena.

22—230098. Uppfinningarnas bok. V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free