Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar - Stålpennor, spik och stift - Tillverkning av stålpennor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
METALLERNAS BEARBETNING.
En i teoretiskt hänseende intressant, ehuru antagligen i praktiken mindre
användbar metod att hugga grova filar, med längre avstånd mellan graderna, har uppfunnits
av I. Neill i Sheffield. Filämnet består av smidesjärn med på elektrisk väg fastsvetsade
arbetsytor av mycket tunna stålblad. Vid huggningen genomtränger mejseln stålbladet
och intränger i det mjuka järnet, som härigenom undergår en svag uträckhing, så att
avståndet mellan tänderna i filens längdriktning något ökas. Filar med mjuk kärna och
hård yta, s.k. kompoundfilar, användas mycket i utlandet på grund av materialbesparing,
men tillverkas däremot ej i vårt land, som har god tillgång på kvalitetsstål. Den gamla,
välkända filfabriken i Eskilstuna, numera C. O. Öberg & Co:s Akt.bolag, tillverkar
även s. k. rafflade filar, på vilka graderna ej inhuggas med mejsel, utan intryckas.
Stålpennor, spik och stift.
Tillverkning’ av stålpennor. De äldsta försöken att med färgade vätskor
åstadkomma teckningar torde ha utförts med tillhjälp av spetsade träbitar; det är ju från sådana
träbitars genom användandet uppluckrade ändar man velat härleda penseln. De ymniga
avlopp för vätskan penseln erbjuder gjorde densamma dock användbar endast vid mer
eller mindre trögflytande färgämnen; mera utspädda lösningar voro alltför tunna för att
man med dem skulle kunna frambringa en snabb och likformig teckning. Men då man
för ett snabbt utförande av skrivtecken behövde en sådan, erbjöd sig ett naturligt medel
i vassröret, som, tillspetsat i ena änden och försett med en spricka, tillät den uppsugna
vätskan att endast småningom utflyta, men dock i tillräcklig mängd för en tydlig ritning.
Den tillspetsade ändens olika formning gjorde det dessutom möjligt att efter behag
åstadkomma grova och fina streck och sålunda lättare än med penseln göra skriften
prydlig. Detta gamla skrivrör bibehöll sig också länge oaktat sin bristfälliga arbetsprodukt,
jämförd med en senare tids fordringar på skönskrivning. I forna dagar skrev man
emellertid långt mindre än nu, och man hade för övrigt god tid att utmåla sina bokstäver
i stora och grova drag.
Ungefär från 5:e århundradet finnas de första antydningarna, att man övergått
till bruket av fjäderpennan, och vår barndomsbekant, den gamla gåspennan, hade
sålunda mot slutet av sin tillvaro redan för länge sedan lämnat bakom sig tusende
årsdagen av sin verksamhet i odlingens tjänst. Länge bibehöll den också alldeles obestridd
besittning av den hedrande plats den där fyllde. Visserligen gjorde man redan i första
hälften av sistförflutna århundrade åtskilliga försök att undantränga eller åtminstone
ersätta densamma; man tillverkade sålunda pennor av horn, sköldpadd och andra dylika
ämnen, dock utan den framgång man därav väntade sig. Man uppfann till och med
pennor av glas, i form av små stänglar, nedtill något kantiga och skruvformigt vridna.
De dugde visserligen att skriva med och behövde ju aldrig »formeras» men någon
skönskrift blev det ej av. En annan sorts glaspennor hade, liksom gåspennorna, en av två
små skänklar bestående spets men förmådde ej heller vinna varaktigt insteg. Lika liten
framgång hade de skrivpennor av silver och mässing, med vilka man i början av
1800-talet gjorde försök. Gåspennan bibehöll fortfarande sitt herravälde, men — så kom
stålpennan. Till en början blev denna dock blott ett slags lyxartikel vid sidan av den
förra; nu har detta mer än tusenåriga skrivredskap för länge sedan måst vika för sin
stålhårde medtävlare. Det var i slutet av 1830-talet, som stålpennan först började
komma allmännare i bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
