Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Stålpennor, spik och stift - Spik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. SPIK.
351
Spik. Spik och nålar hava i forna tider helt säkert varit samma sak. Spetsiga
naturföremål, såsom törntaggar, fiskben m. m., tjänade under människans allra första
kulturstadier till att genomborra och sammanhäfta mjuka ämnen, blad, bark etc., och
först då en större färdighet och mera utvecklade behov hade lärt människan att å dessa
föremål anbringa huvud och öga eller i början kanske blott en liten inskuren hake,
uppkom skillnaden mellan spiken och nålen.
Var det beklädnadens förfärdigande som fordrade nålen, så var det å andra sidan
bostaden och dess byggande som gav anledning till spikens utveckling, och sålunda
finna vi spikar av järn, koppar och brons redan hos de gamla kulturfolken, i synnerhet
egyptier, greker och romare. I Tyskland gjorda fynd från den förhistoriska tiden hava
visat, att kelterna redan för mer än 2 500 år sedan förstodo att tillverka spik genom
gjutning och smidning.
Först under medeltiden uppkom dock begreppet spiksmide och särskilda skrån
bildades, som uteslutande tillverkade spik. Tysklands första skrå för spiksmide
bildades år 1460 i Augsburg. Väl kända såsom gamla platser
för denna tillverkning äro Schmalkalden och Kronenberg
(Rhenländerna) samt Birmingham och Derbyshire i England.
Inom själva tillverkningen hava under årens lopp många
förändringar inträtt. Till en början bearbetades det glödande
järnstycket mellan två, med motsvarande fördjupningar
försedda valsar, som bildade huvudet (Clifford 1790), och redan
år 1809 funnos spikmaskiner och spikfabriker i Birmingham.
År 1800 infördes metoden att av på lämpligt sätt förvalsad
plåt utklippa spik (Guppy), och år 1830 använde man för
detta ändamål vanlig plåt (klippspik). År 1841 uppkom
tillverkning av spik i smidesmaskiner med sänken (Ryder).
Största framstegen gjorde dock spikfabrikationen efter
införandet av trådspiken, som länge behärskade marknaden
under benämningen pariser spik (pariserstift). Den första för
detta ändamål föreslagna maskinen, som år 1811
patentera-des av White, var dock ej praktiskt användbar. Först år
1832 lyckades det Philippe i Paris att erhålla ett gynnsamt
resultat, som ännu mera förbättrades år 1846 av Werder i Nürnberg. I Tyskland,
var est trådstiftmaskinen infördes år 1840, har fabrikationen enligt denna metod sitt
huvudsäte i Westfalen (Hamm, Altena).
Förloppet vid spiksmidet är mycket enkelt. Smeden lägger det väl upphettade
arbetsstycket på städkanten (fig. 650 a) och bildar med ett par kraftiga slag en ansats,
som åstadkommer huvudet och på samma gång bestämmer skaftets rätta dimension
under huvudet. Därefter utsmides, tillspetsas och riktas spiken (fig. 650 b, c), huvudet
avhugges mot huggtanden (fig. 650 d), dock ej fullständigt, varpå detsamma med snabba,
kraftiga slag färdigbildas i nageljärnet (fig. 652 a, b). Är smeden övad, visar spikhuvudet
skarpkantade intryck från ett ringa antal hammarslag, varemot en ovan arbetare måste
hamra många gånger för att åstadkomma ett någorlunda runt spikhuvud. Å grövre
spikar avjämnas huvudet stundom förmedelst sänke eller stämpel, med eller .utan skaft
(fig. 651). Vissa nageljärn hava undertill en liten fjäder, som genom sin spänning
utdriver den färdigsmidda spiken ur hålet.
Ämnes järnet måste, enär arbetet utföres i en hets, hava en efter spikens storlek
Fig. 650. Spikspetsens
formande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
