Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Stålpennor, spik och stift - Trådstift - Gjuten spik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
METALLERNAS bearbetning.
40 patent å trådstiftmaskiner, och Paris var under lång tid huvudorten för denna
fabrikation — spikarna gingo därför i handeln under benämningen »pariserstift» — tills
densamma på senare tider fått en högst betydlig utveckling även i andra länder.
Arbetet i en sådan maskin består, oavsett den regelbundna inmatningen av tråden
och utkastandet av de färdiga stiften, utav tre operationer: trådens avskärande i vissa
längder, spetsens formande samt slutligen huvudets stukande, det sistnämnda stundom
åstadkommet genom slag av en hammare, vanligast dock genom tryck eller stöt från
en horisontalt rörlig, av en kraftig fjäder driven stämpel. Vid de nyare maskinerna
formas spetsen och avskäres stiftet i en enda operation och av samma maskindel, varvid
spetsen erhåller formen av en fyrsidig pyramid.
Bland för sådan tillverkning avsedda maskiner torde den som konstruerats av
Malmedie & C:o i Düsseldorff (fig. 682) här förtjäna en närmare beskrivning.
Den på en haspel upplagda tråden frammatas genom en riktningsapparat b, tills
dess ände skjuter något framför ett par klämbackar. Matningsanordningen drives från
en vid svänghjulet fäst vev samt består av en klämapparat, som drager tråden blott
i ena riktningen men glider mot tråden utan matning i den andra. Först formas huvudet
genom ett slag, under det tråden stadigt
fasthålles i de nyss nämnda klämbackarna,
som på inre sidan äro försedda med »grader»
eller tänder, vilka lämna de å varje trådstift
synliga spåren omedelbart bakom huvudet.
Detta bildas genom en stålstämpel m (se
även fig. 683), insatt i ett glidstycke n, ett
slags hammare, som föres tillbaka (åt vänster
i fig. 682), medelst ett av en kamskiva
åver-kat utsprång o, varvid fjädern p spännes,
under det att själva slaget åt höger för hu-
vudets bildande erhålles i samma ögonblick glidstycket n frigöres från utsprånget o.
Fjädern p består av två stänger av ek eller ask, förenade med ett huvud q av järn.
Den erhåller genom denna anordning stor elasticitet, och på samma gång blir
insättandet av nya fjädrar särdeles bekvämt, varför man även vid moderna
maskiner av detta slag ofta finner denna onekligen gammalmodiga och sällsynta
fjädertyp använd. Härefter följa formandet av spetsen och stiftets avklippning,
vilka båda operationer samtidigt åstadkommas genom ett par backar r, r (se även
fig. 684), som kraftigt pressas emot tråden. Avskärningen blir dock ej fullständig,
utan så mycket material kvarlämnas, att det färdiga stiftet ännu fasthänger vid
tråden, tills det avbrytes genom ett lätt slag från ett finger w, som sättes i rörelse av
kamskivan på axeln. Omedelbart därefter frammatas tråden för upprepande av samma
operationer.
Gjuten spik. Förutom några slag av prydnadsspik (se nedan) tillverkas även
grövre spik eller åtminstone deras huvuden genom gjutning. Materialet är gjutjärn,
koppar eller brons (mässing). I förstnämnda fall måste de tillverkade spikarna alltid
aduceras, enär de eljest skulle bliva alltför spröda. Man följer vid formningen
huvudsakligen två metoder: antingen den, att spiken delas långsefter i tvenne symmetriska
halvor, formade i var sin formdel (över- och underflaska), eller så, att huvudet och
skaftet formas i var sin formdel. I båda fallen gjutas alltid ett större antal spik samtidigt
Fig. 683, 684. Backar till trådstiftmaskinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
