Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De äldsta tidmätarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
URTEKNIK.
Fig. 802. Oljeur.
o. s. v. Trumman kommer sålunda att sänkas helt långsamt, och tiden
angives å en skala. Senare tillkom jämväl en urtavla med timvisare,
som sattes i rörelse förmedels snöret f i förbindelse med trumman
och motvikten b.
Om kineserna och indierna säges det, att de redan för mycket
länge sedan förstått konsten att mäta tiden förmedels vattenur.
Oljeuret. Ett annat slags tidmätningsapparat, som också
brukades under äldre tider, var oljeuret, vilket egentligen bestod av7 en
lampa, vars glasbehållare nedtill hade en liten öppning, genom vilken
oljan sögs upp av en veke, fig. 802. Lampställningen var av tenn liksom
den på oljebehållaren anbragta timskalan. Oljan i lampan räckte,
sedan den tänts, i ett visst antal timmar, och detta ur användes
huvudsakligen för angivande av nattens timmar. Dylika oljeur funnos
under 1500-talet.
Ljusuret. Ett härmed besläktat tidmätningsinstrument var
ljusuret, bestående av ett vaxljus med instöpta kulor, vilka, allt eftersom
ljuset brann ned, med vissa tidsintervaller föllo ned på ett metallfat
och därigenom hörbart angåvo tidens gång. Det kunde även, såsom
av fig. 803 framgår, tjänstgöra som väckarur. När ljuset brunnit ned till haken, som
var fäst i ljuset, släppte denna sitt tag, varvid ett väckarverk sattes i gång. Detta slags
ur är dock av ett betydligt senare datum, nämligen från 1800-talet.
Fig. 803. Ljusur.
Fig. 804. Ljus- eller lyktur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
