- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
425

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Ur med pendel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR MED PENDEL. KOMPENSATIONSPENDEL.

425

vilken strävar efter att avspänna sig. Den av pendeln B till spänning av fjädern F
använda kraften blir alltså åter nyttiggjord — alldeles som hos den släpande gången.

Då det utförda arbetet är mycket ringa, 1—5 millimetergram i sekunden — kan
kopplingen vara mycket lös, och en tillräckligt tung pendel anses genom den elastiska
fjädern bli mycket litet störd.

Denna idé torde dock näppeligen komma till praktisk användning, enär allt för
svåra olägenheter vidlåda densamma. Såsom ett kuriosum kan den dock omnämnas,
ett exempel bland de otaliga försöken att allt mer och mer förbättra de mekaniska uren.

* * *

Efter som vi äro inne på kapitlet om pendlar torde ock torsionspendeln
här omnämnas. Denna består av en på en vertikal axel anbringad oro, vars svängning
åstadkommes av en på en fjäder upphängd vikt. Dess uppfinning ägde rum på följ ande sätt.

En värdshusvärd vid namn Harder observerade hurusom en i en kedja upphängd
ångpanna, som av en arbetare erhållit en stöt, långsamt vred sig fram och tillbaka med
kedjan. Då tiden för varje svängning var, så vitt det var möjligt för honom att iakttaga,
lika lång, försökte Harder konstruera en tung pendel, vilken han upphängde i en fjäder,
och detta blev upphovet till denna art av pendlar.

Dessa pendlars svängningstid är förhållandevis stor, och härigenom tages
hjulverket och drivkraften ytterst ringa i anspråk, vadan uren kunna konstrueras för lång
gångtid. Nu för tiden förses huvudsakligen s. k. årsur med dylika pendlar. Denna
pendel har dock rätt svåra olägenheter och vållar urmakaren ofta svårigheter, varför
den understundom benämnts för »urmakarens sorgebarn».

Ett annat slags pendel är den s. k. rotationspendeln, vars nedre
pendelspets svänger i en cirkelbåge, så att pendeln i sin rörelse bildar en kon med basen
nedåt och med speisen i pendelns upphängningspunkt. Gången hos ett ur med
dylik pendel blir synnerligen jämn, visarna röra sig därvid regelbundet framåt, icke
ryck- eller stötvis såsom vid andra pendel- eller orosystem.

* *

*



Kompensationspendeln. Såsom redan förut är nämnt spelar temperaturens
inverkan på metallernas utvidgning eller sammandragning ett betydande inflytande på urens
gång. Nämnt är också hur man konstruerar oron för att upphäva detta inflytande vid ur,
som skola vara noggranna i gången.

Det är givet att pendelns svängningar även äro beroende av temperaturförändringar.
Vid kyla sammandrager sig pendelstången, om ock relativt obetydligt, dock så pass mycket,
att pendelns svängningar bliva hastigare, varvid uret fortär sig i gången. Vid värme
utvidgar sig pendelstången, svängningarna bliva långsammare, och uret saktar sig i gången.

För att undvika dessa olägenheter vid pendelur, som skola vara särskilt noggranna
i gången, speciellt då uren äro försedda med Rieflers eller Strassers gångar, har man
konstruerat s. k. kompensationspendlar.

Upptäckten, att ur med enkla pendlar gingo långsammare under den varma årstiden
än under den kalla, gjordes år 1669 av den franske astronomen Jianpicard, vilken
föreslog användandet av pendelstänger av trä.

En enkel kompensationspendel erhålles, om man hänger pendelvikten i en väl
torkad trästång, som är genomdränkt med olja och bestruken med asfaltlack eller
annat lämpligt material. En trästång röner nämligen så gott som ingen inverkan av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free