Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Automater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
URTEKNIK.
Fig. 859. Engelskt spelur från 1700-talet.
tillsluten av mässingslock, genom vilka axeln går, i ena änden bärande ett drivhjul o,
som genom ett kugghjul står i förbindelse med fjäderhuset B. På axelns andra ända
sitter ett stort kugghjul h, vilket griper in i löpverket, och genom ett stift i tager med
valsen i sin kringgående rörelse. Förmedelst ellipsen z förskjuter sig valsen på sin axel
och härigenom åstadkommes
omväxlingen i repertoaren.
Spiralfjädern J slutligen pressar valsen mot
ellipsen.
Ett engelskt ur med speldosa,
s. k. spelur, återgives i fig. 859.
Autoniatapparater. Denna
benämning har man, som bekant, i
senaste tid antagit för vissa
inrättningar, i vilka man inlägger ett
mynt för att bliva vägd eller
erhålla varjehanda föremål, såsom
matvaror, cigarrer, vykort,
tidningar m. m. Dessa automater hava
tidigare haft föregångare. Fordom
förstod man dock med »automater»
egentligen efterbildningar av
levande varelser, vilka sågo ut och
betedde sig som sådana. De hade
i sitt inre mer eller mindre
invecklade mekanismer, påtagligen
besläktade med urens och särskilt med
dessas slagverk, emedan de
åstad-kommo bestämda rörelser i
be
stämd ordningsföljd efter varandra. Dessa mekaniska apparater äro därför förtjänta av
ett kort omnämnande i detta kapitel.
Automater funnos redan före vår tideräkning, och bland dessa äro mest berömda
en flygande träduva av Arkytas från Tarent (400 f. Kr.), en örn, som omtalas av
Pausa-nias, en krälande snigel av Falereus och en människoliknande automat (android) av
Ptolomeus Filadelfus. Om deras inrättning är dock ingenting bekant. Under
medeltiden voro särskilt Roger Bacon, Albertus Magnus, Regiomontanus och Leonardo
da Vinci bekanta för sina automater. Vid denna för mänsklighetens andliga
utveckling så viktiga tid ville man, mer än förut, på konstlad väg framställa det levande livet,
liksom man då sökte efter de vises sten och eftersträvade perpetuum mobile. Det bör
därför icke förundra oss att se förgångna århundradens mest upplysta män använda
sitt skarpsinne på framställande av automater, ofta skäligen löjliga. Albertus Magnus
förfärdigade en android, som ersatte en betjänt genom att öppna dörren och hälsa den
ankommande. Vid ett besök blev filosofen Tomas från Aquino så förskrämd därav, att
han med ett käppslag förstörde konstverket, vilket fordrat 30 års arbete. Av de
automater Regiomontanus förfärdigade omtalas en springande fluga och en örn, som med
vingslag och huvudrörelser hälsade kejsar Maximilian välkommen till Nürnberg. I
denna stad gav fickurens uppkomst nya uppslag till automatkonstruktioner, och många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
