- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
449

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Urens yttre form

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

URETS YTTRE FORM. SLUTORD.

449

Intill mitten av 1500-talet voro hjulen och ramarna utförda av järn, därefter
började man använda mässing till ramarna.

Till en början måste urverket öppnas, när uren skulle dragas upp; först senare blev
urlocket försett med ett hål, varigenom urnyckeln kunde stickas in till snäckans axel.
Urglas funnos ej heller förrän omkring år 1620, då uren därjämte begynte få den runda
form, mer eller mindre hoptryckt från sidorna, vilken form ännu i dag är den vanliga
för fickuret.

Man har jämväl försökt överträffa varandra i tillverkningen av små lilleputtur.
År 1855 utställde sålunda en engelsman ett fickur som var endast 11 mm i
genomskärning. Detta överträffades av ett annat ur, tillverkat i Genève, vilket mätte endast 7 mm
i genomskärning. Ett annat ur, tillverkat så sent som i övergången mellan 18- och
1900-talen, var utfört i form av en kravattnål och försett med pendel, fig. 881. Det var mindre
än ett 10-pfennigstycke såsom synes av figuren.

Under de gångna århundradena lade man också ned mycket arbete på urens
utstyrsel; drivna, ciselerade, emaljerade och med juveler eller pärlor besatta boetter hava
omväxlat med varandra, fig. 882—884. Än i dag utföres väl understundom dylika
dyrbar hetsur, men tidens lösen är väl dock »praktiskt och ändamålsenligt», och urens pris
måste vara sådant, att varje människa kan vara ägare av ett ur, ty blott då kan hon
inställa sig efter det invecklade samhällslivets lagar.

Slutord. Fickur still verkningen företer en ojämförlig blomstring i västligaste delen
av Schweiz, där urmakeriet infördes till Genève från Frankrike på 1850-talet, medan i
nordvästra Schweiz hela yrkesgrenens grundläggning kan ledas tillbaka till en yngling,
som 1679 eftergjorde ett engelskt fickur. Tillverkningen av ur idkas mest i kantonerna
Genève och Neuchåtel, dess huvudorter äro Genève, Locle och La Chaux-de-Fonds, där
ett släkte av födda urmakare lever och utövar yrket.

I England och Frankrike tillverkas utmärkta kronometrar ävensom goda fickur.
De engelska äro i regeln solitt byggda och noggranna i gången, medan de franska äro
anlagda på lätthet och sirlighet. En verklig konkurrent på världsmarknaden har Schweiz
under sista tiden fått i Nordamerika, varest goda och billiga fickur fabriceras i massa och
hundratals sinnrika maskiner härför konstruerats. Det mesta av denna produktion
upp-suges dock av den amerikanska marknaden. Även Tyskland och Japan uppträda såsom
konkurrenskraftiga urfabrikanter, huvudsakligen dock i fråga om väggur.

Bland lantbefolkningen på Schwarzwald utgör sedan slutet av 1600-talet
tillverkningen av skulpterade väggur en blomstrande hemslöjd. De s. k. »gökuren» tillkommo
omkring år 1730. På Bornholm tillverkade lantbefolkningen under förra hälften av
1800-talet väggur efter modeller från strandade engelska fartyg. Dessa s. k. »bornholmsur»
blevo myckets spridda i Danmark och Skåne.

I Sverige nyttjades under medeltiden vatten-, sol- och sandur, men efter hand
före-kommo även verkliga mekaniska ur. Ryktbart blev konsturet i Lunds domkyrka från
omkring början av 1300-talet. Samma tempel fick omkring 1380 ett nytt kalenderur
med rörliga figurer och 1623 ett annat dylikt. Av de gamla delarna har man nu med
tillhjälp av nytt material sammanfogat ett nytt konstur åt det ärevördiga templet.

Vadstenamunken och astronomen Peter förfärdigade 1504—1506 åt Uppsala
domkyrka ett astronomiskt konstur, som fick sin plats bakom högaltaret och oaktat
bristfälligheter gick till slutet av 1500-talet, iståndsattes av Kristofer Polhem 1686—1688,
men förstördes vid stadens brand 1702, varefter Polhem gjorde ett nytt slagur åt dom-

29—230098. Uppfinningarnas bok. F.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:18:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free